Jobbet går som en dans, min PT-timme med Amoranda likaså. Tjoho. Jag upphör aldrig att förvåna mig hur mycket glada endorfiner som kroppen får av träning och det är också kul att se Amoranda utvecklas. Hon har tvekat på jämfota-hopp-upp-på-box men nu kör hon även om det blir vingligt av och till.
Då jag kommit hem så har Zeb gjort vietnamesiska vårrullar som är galet goda och kvällen är fortfarande öppen för ett parti Yatzy, soffhäng och hångel. Ja även om det regnar ska man se till att ha det varmt i hjärtat. En 5:a bourbon? Ja tack!