Every new beginning
comes from some other
beginning’s end…
Ett två år gammalt minne dyker upp
Det är den sista dagen i januari 2023. Facebook presenterar ett två-års-dags-minne och jag stannar upp vid den här bilden av mig och min far.
Vi var inne på sluttampen och någon del av honom visste nog det – för han höll min hand så ömt och ville inte släppa taget. Som om han trodde att det skulle förlänga hans tid här på jorden. Det var svårt att lämna detta demensboende i Harads denna dag, ja jag visste inte heller hur man skulle ta farväl. Till sist blev jag pappan och han den lille sonen och jag sa att ”nu är du trött pappa, nu kryper du ner och vilar” Som en lydig pojke kröp han ner i sängen, vände huvudet mot väggen och låtsades sova. Jag smög ut.
Getting drunk is like
borrowing happiness
from tomorrow…
Vi rullar vidare
Välkommen måndag, se så vacker du är i din nyfallna vita mantel. Vi kör en vända till nu va, en vecka i kanhända lugnare tempo?
Jag hinner med ett lunch-gym-pass tack vare en avbokning, vilket i sin tur ger mig en härligt slapp kväll där jag lagar god mat.
Ikväll följer 3 delen av HBO-max serie ”The last of us” med snygga Pedro Pascal. Mon Dieu.
Finalen på vecka 4
Söndagen rinner snabbt mellan mina fingrar, även om jag hinner med att laga både lunch, matboxar och middag (well, pizzadegen jäser just nu) Dagens rörelseaktivitet blir ett tufft spinningpass med Jossie, Zun, Oloph och moi, ja se så röda vi ser ut. I morgon flyger Zun hem mot Stockholm och en ny underbar vecka ska formas. Tack vecka 4 för allt!
