mio

Där snöänglarna fortfarande flyger

Qui, Team Evanne

Jag sover min djupaste sömn då jag är hemma i Tallberg. Kanske är det den stora tystnaden, kanske är det mörkret eller vedbrase-värmen. MEN just efter 07.00 så hämtas jag av sonen Aidan, min syster Zuzette och barnbarnen, ja det där dags för en skoterutfykt.

Knappt vaken så får jag hålla om småpojkarna där vi skumpar fram på skoter-kälken genom Tallbergs skogar (Frances döper skogen till hans favorit-skog, medan Vincento tror att han gillar Trollbergs-skogen bättre)

Det görs snöänglar och skrattas och sedan kör vi hem till gammelfarmor för frukost och för att sedan ta itu med en söndag full av barn, takskottning och paltätning.

mio

I en faluröd stuga

Qui, Team Evanne

Efter jobbet så tar vi de vita vägarna nordväst, mot min hemby Tallberg. Där väntar en överförtjust moder, ja huset är redan fullt då Aidan, Emme och våra barnbarn Vincento och Frances redan anlänt.

Det blir ett underbart skådespel då generationer möts och det råder full kärlek i det faluröda huset. En bastu eldas varm och Aidan, Zeb och Vincento tar den i besittning samt att de snöbadar.

En liten Frances ångrar sig i sitt val att hoppa bastun och knackar på:

mio

Jag testar Plasmapen

Beauté

Som så många i min släkt börjar ögonlocken drapera sig och sakta maka sig närmre fransarna. De stora blå ter sig helt plötsligt mindre och kanhända är det nu dags att ta fram kniven och göra ett litet snitt i ögonvecket. MEN innan det blir dags för den åtgärden så testar jag i veckan ”Plasmapen”

Klickar ni på länken ovan kan ni läsa hur behandlingen fungerar, själv tänker jag det som en lödkolv som gör att huden drar ihop sig. Det är nu dag 3 och de små sårskorpe-prickarna verkar vara på väg att falla av, ja jag har vart rätt purpurfärgad dag 1, rätt svullen dag 2 – men nu känns det bättre.

Ett par tonade glasögon har gjort det möjligt att jobba under veckan, men i nästa vecka så ska jag nog se typ normal ut (vill inte att folk ska tro att jag blivit misshandlad) Trevlig helg!

mio

Sengångar-stil

C'est la vie

Torsdag. Jag har lite problem med semester-avvänjningen. Var tog ostronen, champagnen, powernapsen och baden vägen egentligen? Men jag försöker komma igång – hör jag ett ”hang in there”?

Morgonpromenad: Nej jag hinner inte. Gymet: Nej jag orkar inte. Just nu räcker energin till att jobba och att laga mat, men det får vara så just nu.

På måndag börjar en ny vecka…