Havets läckerheter

I morgon åker vi hem. Vad ska man då göra sin sista dag i sydfrankrike? Vi har en långpromenad och stannar till för lite shopping här och där. Rebeccas döttrar får en liten present och jag får ett par byxor och en skjorta.

Lunchen har vi förbokas på Brasserie le Gambetta, vilket är en sorts kvarterskorg där man serverar havets läckerheter. Givetvis blir det ostron och Champagne!

På kvällen så sitter vi i soffan och försöker prata om allt vi inte hunnit med, men det är för mycket och vi får spara det till näst gång. Tack kära syster för ditt underbara sällskap!

Den stora franska kulturdagen

Idag är den stora kulturdagen. Ja 30 minuters promenad från vår lägenhet kan man finna de världsberömda konstnärerna Chagall och Matisse. Det är fantastiskt spännande att ta del av och jag rekommenderar alla som besöker Nice att ta en titt!
På hemvägen, i samma kvarter där jag bor pågår en annan utställning. Vi slinker in och träffar den äldre konstnären (som verkar förtjust i både yngre nakna män och hundar) och försöker kommunicera på en franska som kanske inte rikligt går fram. Men vi ger oss högsta betyg för att vi ändå försöker.
Kvällen närmar sig och vi har bränt våra nästippar. Det är (i våra mått mätt) högsommar nu och vi måste fly balkongen då den är som varmast.

Ps: Mitt el-piano som kostade hela 800:- har gått sönder och jag kan numera inte komponera fler stämmor inför nästa veckas inspelningar. #drama

Åter i Sydfrankrike

Ja så är man hemma i Frankrike igen. Det är ju hela två månader sedan jag var här sist men allt är sig likt. Nja, våren har kommit hit och det är nu 17 grader i skuggan. Jag är full av energi efter att ha suttit stilla på ett plan och tar mig därför an storstäd samt bordsmålning. Ja det där bordet jag en gång hittade på en loppmarknad har liksom gulnat i solen.

I morgon kommer Chaka-L hit och man vill ju att allt ska vara fint då hon uppenbarar sig. Tänk en HEL VECKAS semester väntar framför mig och jag har massor att göra. MEN jag ska försöka att finna lugn mitt i allt, jag lovar. Amen.

Karameller i syd & nord

Det är lördag och i morgon är det sista dagen här i Nice. Ja måndag morgon i ottan så flyger vi hem igen. Jag försöker att suga upp allt jag älskar av denna stad och lagra den inför den kalla tid som kommer inom kort.

Vi går på en ny Art Deco-inredd lunch-restaurang, jag shoppar ett par jeans på nyårsrean (som tyvärr visar sig inte ingå i rean) Vi går hem och njuter med bubbel på balkong och jag lovar mamma att filma en sekvens då solen går ner över hustaket mittemot. Press play!

Det är lördag och i morgon är det sista dagen här i Nice. Är jag redo för hemfärd? Det är jag typ aldrig. Men Luleå bär på karameller jag inte kan vara utan. Jag är redo. Amen

Promenadens dag

Idag är det promenad efter bla ”Den engelska Promenaden” som gäller. Vi går och tar en kaffe, vi går och slår oss ner på stranden (Zeb tar ett dopp) Vi går och tittar på naturen och vi njuter denna första dag av 2026. Hoppas ni har det bra.

Bonne année

Det är årets sista dag och solen skiner. Jag lyfte lite för tungt igår på gymet och idag har jag lite ryggskott och tycker synd om mig själv. Istället för att nyårsträna så tar jag en långpromenad, köper ost, vin och en vacker bords-bricka. Nyårslunchen har jag redan köpt in och jag ska snart möte upp Zeb på stranden för mat och dopp. Hoppas att ni får ett fantastiskt slut på 2025, nu väntar 2026 på oss.

Den inofficiella bicepstävlingen & skräddaren i garderoben

Jag kommer inte ihåg då jag hade så här lång semester sist. Två hela veckor! I somras jobbade vi hela juli och augusti och nu skördar vi belöningen. Vad gör vi då efter den stora heldags-bords-försköningen? Tja. Jag går upp först och äter frukost allena. Två ägg. Yoghurt. Nötter. Svartaste kaffet. Sedan gymet där jag tävlar mot Oloph (jag vet inte om han är medveten om att vi tävlar) i biceptsmaskinen. Idag klår jag honom med 2,5 kg och det känns bra, ja jag är uppe på 42,5 kg.

Det värsta med att öka i muskelmassa är att min klädstorlek far åt alla håll. Om sanningen ska fram så är det inte bara musklerna som expanderar, nej under semestern så äter jag mer bröd, dricker mer vin etc. Skamset går jag till min granne skräddaren och han pikar mig mig ständigt för att jag växlar i storlek (RUDE) Jag får sy om ett av mina plagg och jag lovar mig själv att efter Jossies annalkande 50-års fest så kommer jag att förvandlas till den hälsosammaste varelsen på jorden.

Jag förnimmer min skräddarens fördömande (han är gay, men han förnekar det i sten) Sådant är livet. C’est la Vie