Babysteps

Små små babysteps tar jag för att återvända till ”ordningen”. Först tar jag itu med min hy som är gravt solskadad och nästan pubertets-finnig efter allt vattenblockerande soloskydd. Men min kollega från förr, Rosita tar hand om det och genast känner jag igen min hy (som jag vanligtvis vårdar mycket ömt)
Sedan lagar jag och Zeb våra sedvanliga lunchlådor. Det blir hälften veganskt och hälften fisk denna vända och jag känner mig liksom stolt och nyttig då våra burkar tornar upp på diskbänken. Vi hörs!

I nya vänners lag

Två rätt nya vänner tar oss på en flotte ut till sitt smultronställe – en ö mellan Unnbyn och Sävast typ. Där ligger deras underbara sommarstuga och där bjuds det på bubbel, middag, brygg-bad och jazzuci. Tänk att livet kan bli så här underbart, tänk att en tisdag kan förtrollas till något så underbart! Tusen tack Eva-Lena och Pär för att ni viftade med trollspöet.

Sommarfest

När man kommer tillbaka efter två veckors semester är man så sugen på att träffa sina bästisar igen. Claire är uppe från Stockholm och då passar det ju utmärkt att dra ihop en knytkalas-fest. Men vad är en bättre fest-start än ett dopp i Södra Hamn?

Jag har gjort en förrätt, ja det är en räkröra-de-luxe. Som skål har jag vart om en ny second-hand-affär där jag hittat sötast 70-tals-vinglasen som nu får fyllas med denna förrätt.

Malou har bakat en underbar focaccia, Zeb bjuder på sin somriga signatur-välkomst-drink, Chaka-L står för en fantastisk sallad, Tobey serverar en gudomlig Pasta Putanesca och Malou överraskar med en frusen melon-efterrätt = VILKEN FEST!!!

Tack älskade vänner för denna lördagkväll. Det är sommar och det osar kärlek i luften. I love you!

Sista spinningdagen i Nice

Och vips var det måndag och vi befinner oss helt plötsligt i vår sista semestervecka. Jag går på mitt sista spinningpass för denna vecka (Zeb ämnar fortsätta) och underbara Loic trampar benen av oss tills de blir möra. Info: Varför ska jag inte spinna mer? Det är semestertider för instruktörerna och mina favvosar tar ledigt. Ja jag kör bara förmiddagspass då kvällspassen börjar efter 19.00 och då lagar jag mat och ”smuttar” på rosé. På veckans förmiddagspass så kan man alltså välja A: Svettbombsinstruktören som stinker svett (alla dryper av svett men ingen luktar som honom) eller hårdrocks-tjejen (hatar denna kategori av musik, ja jag föredrar att mata duvor, vilket jag för övrigt anser som det vidrigaste, istället för att utsätta mig för detta)

Ok. Nu matlagning. Kolla in min matlagningsinstastory här!

6 dagen på en sadel

Jag är nu inne på sjätte dagen på spinningcykeln. Ja eftersom min franska semester (vin, paté och croissanter) gör sitt för figuren så måste man allt göra en motreaktion. Efter dagen köttiga pass så börjar kroppen adaptera sig till cyklandet och låren, rumpan och även magen känns fastare. Hurra!

Denna lördag vankas ett besök hos min favorit-parfym-affär Tanagra och en rund-strosande på Galeries Lafayette. Sedan blir det stranden ändå fram till det är hämt-pizza dags. Ja ser ni, bara ett kvarter från oss har vi fått bästa pizzerian = Don Vincenzo.

Trevlig helg på er!

Mió Evanne

+ & –

Varje klimatzon har sitt plus och minus och även om jag har lite svårt att tänka ut vad som är dåligt med syd-Frankrike så väljer jag konstigt nog värmen. Jag är rätt ljushyllt och får smörja min mig med 50 i solskydd varje dag och jag dryper av svett så där efter lunch (och då har vi ännu inte kommit in i högsäsong) MEN varje minus kan göras om till ett plus och just därför så har vi ändrat badtiderna till 08.00 – 12.00. Då är värmen perfekt och stranden är inte så packad .

På plussidan så är MATEN något alldeles fantastiskt vare sig man lagar mat hemma (ingredienserna är toppen) eller går på restaurang. Idag lunchar vi på mitt favvoställe O’ Quotidien ja jag dristar mig att kalla detta fantastiska ställe för min kvarterskrog även om den inte riktigt ligger just på min gata. Jag äter typ världens godaste lamm och Zeb en risotto med mangold. Mmm.

Vad är minus där du befinner dig? Hur kan du göra som det till ett plus?

Laga lite veganskt

Eftersom Zeb slagit om till ”almost vegan” så är det bara att tänka om en smula i familje-köket. I kvadraten ser ni t.ex dagens goda middagstallrik som han bjöd mig på = tofu, gurka, ärtskidor, gröna linser, sallad, hummus och feferoni.

Även om jag nu själv inte sagt farväl till ”havets frukter” (fisk, skaldjur & ostron) och ”skogens under” (älg, hjort & ren. PS: Fast hej då grisen) så skadar det inte att bli halvtids-vegan och lära sig nya trick i köket. Idag gör jag det lätt för mig i matlåde-tillagningen, ja jag använder min kära lergryta. I den grovhackar jag ner morötter, fänkål, blomkål, kapris, purjolök, vitlök och dill och sedan gör jag 3 dl ”sky” av 2 uppolösta grönsaks buljongtärningar (som jag köpt i Nice) + vatten + en kruka hackad purjo + lite salt och en grönsakskrydda som jag häller över grytan. Sedan locket på och in i ugnen i 60 minuter på 200 grader!

Som sidekick (och för att få i sig protein) så gör jag en gröna-linser-färs. Jag finhackar gul lök i linserna och steker detta i rapsolja tills löken mjuknat och linserna antagit en färs-form. Sedan låtsas jag att det rör sig om vanlig köttfärs och kryddan sedan efter det. Dessutom så tar jag i en låda persilja som jag hittar i frysfacket.

Då Allt är klart så motionerar jag ut grönsakerna i botten av lådan och med hjälp av ett decilitermått så klickar jag ut en lins-boll på toppen. Lite flingsalt kan behövas, men: smaklig måltid!

Dagens alla roller

Denna morgon iklär jag mig mina nya löparskor och blir idrottsmannen som springer 10km. Sedan iklär jag mig frisörrollen och njuter av det underbara jobb jag har och att kunderna återvänt efter Covid-krisen.

Efter jobbet blir jag ”Mon ami Mió” och tränar mina sånger inför söndagen, för att sedan axla rollen som farfar och cykla till barnbarnen med en ryggsäck full av grönsaker. Det ska bli sallad (jag tar på mig förklädet och blir kock) och vår son (kocken) Aidan kompletterar med Parma-skinka & burrata. Jag har även funnit svenska jordgubbar som sallads-ingrediens – vilket gör barnbarnen euforiska.

Jag har blivit lite större på sistone och min 16 år gamla Dries Van Noten T-shirt som jag vårdat ömt (inköpt i Antwerpen) byter denna dag ägare. Den är lite stor med det bekymrar inte Vincento det minsta.

Tack älskade Team Evanne för att jag har er, utan er vore jag inget. Amen.

PS: Vincento har även ärvt mitt högra lite mer hängande ögonlock – #loveit