The sky
is the daily bread
of the eyes
Kategori: Beauté
Balkong-fix
Det är klurigt att ha växter här i sydfrankrike då hettan är ett faktum. Av och till får man köpa nya plantor och idag är en sådan dag. Det blir ett sorts busk-träd vid namn ”Red Robin” men även några rosa och röda blommor som jag trycker ner i befintliga krukor för att fylla ut.
Balkongen är som bäst att sitta på då solen inte gassar och tack och lov så har lägenheten en kungsbalkong som löper runt i två vädersträck. Nu har vi alltid en skuggsida att sitta ner på. Amen.
Fortsatt fix
Vi fortsätter att fixa vår balkong. Idag kommer Zeb hem med lavendel som luktar galet gott. De ska få husera på kort-side-balkongen och på så sätt få göra mig sällskap till frukosten. Det är ju lite klurigt att få växter att överleva då man inte är på plats hela tiden. MEN suckulenter är fantastiska och prunkar som bara den. Amen.
Claude Monet i pollen
Det är den massivaste pollensäsongen i mannaminne. Även om jag inte är pollenallergisk så bultar mina ögon. Häggen blommar ännu även om den falnar, syrenen har öppnat mig men värst av all – rönnen. Förutom att blommorna är fula så är doften vidrig. OM man ska försöka se något positivt i det hela så är det att det pollen kan på vattenytan nästan bli lite Monet-aktigt. Vackert som bara den!
Bakom pagen
¨
När jag var 13 år fick jag mitt första jobb som frisör. Salongen hette ”Headline” och hade just antagit detta trendiga namn och lämnat sitt gamla, ”Rasmussens Damfrisering” bakom sig. Det började med en oskyldig pryo, men rätt snart så jobbade jag alla lov där. Vi ljög allihopa och sa att jag gick frisörskolan och jag fick klippa på som bara den. I teamet ingick Aina. Hon hade just gått ut frisörskolan och var coolast i stan och hade gula utsvängda jeans.
Det har gått några år sen dess och Aina har bytt spår och blivit läkare. Idag snaggar vi av hennes långa page som hon haft som signum under många år och under den så dök plötsligt den där tjejen i gula utsvängda jeans upp igen. Välkommen!
Ett ansikte av köttfärs
I födelsedagspresent (så här i efterskott) har jag gett mig själv en hudbehandlig av det grövre slaget. Det gäller att ta till med hårdhanskarna då man blivit gammal. Det hela är en effektiv laserbehandling som kallas Co2 och jag gör den på lördagen efter jobbet för jag ska ha helgen på mig att ”lugna ner mig”.
Det är nu söndag och jag har inte lugnat ner mig det minsta, nej mitt ansikte ser mest ut som köttfärs. Konstigt nog blir inte barnbarnen skrämda då de kommer över på lunch.
Men lugn gott folk, allt är i sin ordning. Då jag i efterhand (smart som jag är) googlar det hela, står det att det tar 5 – 10 dagar innan man är läkt (vilket i sin tur innebär att jag kommer att åka till Göteborg och träffa en massa människor och se ut som jag varit med om en kärnkraftsolycka)
Men men, värre saker har väl hänt och jag inväntar en perfekt hy utan varken solfläcken och skavanker. Håll tummarna.
