Jag vaknar tidigt av en kaffedoft som sprider sig i det falu-röda torpet. Mor bjuder på frukost och vi tar en promenad ute bland hennes blommor. Det är början av augusti och pionerna har kastat in handduken medan andra arter förbereder sig på att brista ut i något storslaget. En välkomponerad blombänk som blommar hela sommaren är a och o, säger hon. Jag plockar med mig en bukett som minne av denna dag, ja det är strax dags att vända åter.
Efter jobbet så kör till min hemby Tallberg med tillhörande moder. Mamma vill ha en make-over och jag klipper henne, färgar ögonbrynen och går igenom hur man lägger en enkel make-up. Jag har köpt med mig lite smink från Anastasia Beverly Hills (bl.a denna penna som visar sig vara perfekt färg för min moder) och som genom ett trollslag blir denna kvinna ännu vackrare (hon fyller 85 i år)
Jag har dessvärre köpt med mig kvällstidningarna till henne och hon högläser Jonas Gardells ledare i Expressen. Därefter tvingas jag förklara termer såsom ”läderfetisch” och ”kast med liten dildo” Nu behöver jag en make-over!
Hur tråkig kan en och samma morgonpromenads-sträcka egentligen vara? Inte tråkigt alls. Föränderligt underbar faktiskt. Dessa 4,5 km bär varje dag på något nytt och idag är det varsel av höst som infinner sig. Fåglarna gör sig redo för avsked och äter upp sig till pärl-höne-storlek och några av björkarna bär på ett gulnat löv. Luften är fuktigt och mina steg är lätta, ja högsommar-tiden med svettig rygg, släpande steg och kisande ögon är nu förbi. Amen.
Under juli månad så har Gud bestämt att vi inte behöver jobba lördagar och nya möjligheter öppnar sig. Nu kanske ni tror att vi passar på att ta sovmorgon och lata oss, men där tar ni fel. Eftersom vårt hus rappas om så har ett byggdamm lagt sig likt en pudrad semla över hela vår lägenhet.
Idag så lyfter vi därför ut allt från bokhyllan och kör skålar, vinglas osv i diskmaskinen, dammvippar böcker SAMT går igenom alla köksskåp och diskar om rubbet!
Det tar fyra timmar men sedan rullar vi ut en bordsduk, köper en bukett rosa lejongap och inbillar oss att vår lägenhet är en scen i ”Fanny & Alexander” Fridfull lördag mina läsare!
En sol sveper in över Luleå. Inte en stekande sådan utan en sån som lockar en ut på en promenad. Vinden är sval och jag älskar den svenska sommaren när den håller sig vid 20 grader. Jag går runt sjön och försöker att sjunga igenom alla 10 låter till föreställningen i höst. Jag missar ord på varje låt men det är ju ”länge” tills september…
Zeb lagar egen gnocchi, ja vi kokar potatis adderar mjöl, ägg och salt. Som paltdeg fast med ägg och det att potatisen är förkokt. Jag reflekterar att jag aldrig skulle äta palt utan att dricka mjölk men jag skulle aldrig dricka mjölk till just gnocchi…
Jag vinkar adjö till Aidan, Emme, Vincento och Frances som nu börjar sin färd ner till sitt hus på Gotland och farfarshjärtat får lite kramp då jag tänker på vägens alla faror. Men jag slänger en bön mot skyn om beskydd och längtar redan tills de återvänder.
En gång i tiden önskade min syster Myriam (blondinen i rött) en permanet. Mamma som även var hemmafrisör (vem har råd att skicka 6 ungar till frisören?) lovade henne och där började mina tårar. Det tog åtskilliga utbrott innan mor lovade att jag också skulle få lockar. Det var bara det att Myriam hade typ katt-hår och mitt var latent lockigt. Min permanent blev en afro och min syster fick blott en böj. Då det var dags för familjefotografering så tvingade mamma mig att få håret upprullat på stora spolar så att jag inte skulle framstå så artificiell. Så då som nu har mor och jag gått hand i hand men typ likadan frisyr. Amen.
Det är sista dagen i Nice och vi käkar frukost och beger oss sedan ner på stranden för att absorbera sol, vatten och denna underbara stad. Ååå jag kommer att sakna detta ställe, ja det är först i slutet av Augusti då vi ska hit igen.
Efter att vi ätit lunch på stranden så har min hy fått nog och jag traskar hem för att ta itu med nu-drar-vi-städningen och jag rensar ut ur kyl, frys och allehanda lådor.
Just det, blommorna ska vattnas, fönstren ska putsas – men nu paus innan det blir dags för toaletterna, dammsug och vask.
Klockan är nu fyra och Chaka-L och Zeb har inte ännu tagit sig hem från stranden och något säger mig att de kommer att ha bränt sig rejält. Jag häller upp ett glas vin till mig själv för att skåla med denna vackra stad, ja ta en titt på filmen här invid – det är glimtar från min promenad hem från stranden.
Jag glömde nog att berätta om vår färd hit till Italien. Ja vi gjorde ju ett stop vid en fantastisk marmor-firma i Sanremo, som vår franske snickare tipsat oss om (vi totalrustar i November)
Här skulle alltså stället vara, där de vackraste diskbänkarna fanns att finna! Jag var lite orolig att vi skulle tappa bort oss i mängden av alla marmorskivor MEN magin slog till och det tog blott några sekunder innan jag och Zeb enades om denna platta.
Kanske påskyndade även namnet vårt val – Kashmir Gold!
Lördag. Frukost. Promenad. Coop. Blomster-handel. 10-mils-färd. Tallberg. Ja det är nu dags att besöka allkäraste mor (85 år ung) innan vi åker till Frankrike. Pelargonie-titt?
Mor bjuder på lunch och sedan bjuder vi igen på middag. Det blir en magisk afton då Traktor-Göran också kommer över och minnen från förr väller in. Vem hade häst och vem hade inte? Om mormor Vendla som avlade på rödbruna kossor som inte hade horn. Om gris-bilen som kom om hösten och som man kunde köpa sig en kulting att göda till jul.
Tack älskade mor för att du för med dig en sådan stark tro och ett sådant lugn. Har du alltid vart så här eller har du slipats till perfektion?
