Där snöänglarna fortfarande flyger

Jag sover min djupaste sömn då jag är hemma i Tallberg. Kanske är det den stora tystnaden, kanske är det mörkret eller vedbrase-värmen. MEN just efter 07.00 så hämtas jag av sonen Aidan, min syster Zuzette och barnbarnen, ja det där dags för en skoterutfykt.

Knappt vaken så får jag hålla om småpojkarna där vi skumpar fram på skoter-kälken genom Tallbergs skogar (Frances döper skogen till hans favorit-skog, medan Vincento tror att han gillar Trollbergs-skogen bättre)

Det görs snöänglar och skrattas och sedan kör vi hem till gammelfarmor för frukost och för att sedan ta itu med en söndag full av barn, takskottning och paltätning.

I en faluröd stuga

Efter jobbet så tar vi de vita vägarna nordväst, mot min hemby Tallberg. Där väntar en överförtjust moder, ja huset är redan fullt då Aidan, Emme och våra barnbarn Vincento och Frances redan anlänt.

Det blir ett underbart skådespel då generationer möts och det råder full kärlek i det faluröda huset. En bastu eldas varm och Aidan, Zeb och Vincento tar den i besittning samt att de snöbadar.

En liten Frances ångrar sig i sitt val att hoppa bastun och knackar på:

En kyrklig knorr på dagen

Även en uppfriskande semester finner sin egen rutin och efter att frukosten lagt sig – så traskar vi iväg till spinningen för att detoxa ut gåslever och Champagne.

Vi möter sedan upp PT-Michael för en mycket god och stabbig fransk bond-lunch på en för oss ny restaurang för att sedan dubbel-kind-pussa både honom och Zeb ”au revior”. Det dags för egen tid.

Jag går runt och provar plagg, men inget passar och jag känner tendens till stress. Är det att jag snart ska hem till Sverige som känns? Jag tar min tillflykt till kyrkan (där de strängeligen säger åt mig att ta av luvan/ sorry jag vet ju, men jag glömde) och går runt och andas in lugn och frid.

Målningar, statyer, dockor och landskap berättar historier om flydda dagar men också om sanningar och gåvor som står sig längre än till julafton. Frid vare med er.

En måndag på sadeln samt hos osteopaten

Det är otroligt vad kaxig man är då man är påväg in till en spinningklass, ja här är två filmsekvenser = före & efter. Jag försöker vara snäll med ryggen (efter mitt ryggskott som jag fick för några veckor sedan) och spinningen har hittills gett mig förbränning, vader och ingen smärta!

Jag har även provat på något nytt idag, nämligen en osteopat! Vad är då detta? JO i Sverige är det vanligt med kiropraktorer och naprapater men i Frankrike är det ännu vanligare med osteopater. Hur var det då? Toppen. Det blev mycket stretch-vaggning av mjukdelarna i kroppen och så några frigörande nack-knaster-böjningar. Enligt min behandlare så var jag typ ok men bäckenet var snett och så fixade han till det i ett nafs = TACK!

Just nu marineras några jätteräkor i chili och vitlök, ja det är jag som lagar middag ikväll. PS: Samtidigt kokas räk-renset till en soppa för morgondagen. Må väl!