Ett tack & bock

Jag vill bara avsluta mitt bloggande med att tacka alla läsare. Tusen miljoners! Ibland har jag varit osäker på om jag egentligen höll på med en sorts själv-terapi – då kommentarerna var så få. Men då jag kollar bloggportalen idag så ligger jag som 3 i ”mest lästa HBTQ-blogg” och även som 3 i ”mest besökta privata blogg i Luleå” Tack för det!
Jag har bestämt mig för att stänga några dörrar för att andra ska har ork att öppnas. Häng med mig på instagram mioevanne (privat) och monamimio (artist) om ni vill följa med på nya eskapader. Jag bugar och hoppas att vi ses på Norrbottensteatern i November. Frid!

En försommar & en nedrustning

Vi har kommit hem till en försommar och det som är extra remarkabelt är att: HÄGGEN HAR SLAGIT UT! Som barn var detta något som bara inträffade vid midsommartid, men något har hänt och den doftar gudomligt redan nu.

Jag har även kommit på att det är dags att skala ner, ja jag hinner liksom inte med alla mina projekt. TikTok har raderats och jag funderar på att ta bort min facebook också. Det enda jag kommer att ha svårt att skiljas från är min instagram och där ni kan följa mig som person mioevanne och som artist monamimio.

Gör det om ni vill fortsätta följa med mig för i morgon onsdag så skriver jag även min sista blogg. Det är dags att säga adjö här även om det vart så kul att skriva. Ibland vet jag inte om jag bara skrivit för min egen skull, men i bästa fall har jag även nått fram till er av och till.
Vi hörs i morgon.

Att ta ikapp

Det är söndag morgon och klockan är 05:41. Jag sitter vid köksbordet och tar itu med vardagen och försöker komma ikapp. Räkningar, bokningar – ja sånt som hör vardagen till.

Resan hem gick bra igår och guld-loungen hade återigen börjat erbjuda champagne, vilket känns som en värdig avslutning inför Sverige och en detox-tid.

Men i drömmarna så sitter jag fortfarande på min franska balkong och njuter av ljuset som gör alla vackra. Amen

Nya dörrar öppnas

Skyar på himlen öppnar nya dörrar. Förutom gymet så ger vi oss i kast med att dammsuga och sortera i lådor. Vi kommer på att badlakan är BRA, men att stora handdukar är DÅLIGA och att man bara behöver en mindre sådan vid ansikts och hand-tork. Vi köper nya i mindres storlek och ställer ut de gamla, nytvättade på gatan.

Passus: Här i Frankrike så ställer man ut kläder och sådant man ej behöver direkt på gatan. I 100% av fallen vi ställt ut saker (inklusive en STOP-skylt som min galna syster Zuzette släpat in) så har någon hämtat upp sakerna.

Kryddlådan får sig en uppdatering och med en rynka mellan ögonen (hej läsare – crowdfounda en botox till mig) The-påsar och honung i överflöd, samma med oliver. Jag flyttar runt och slänger lite som ser visset ut.

Snart är vi klara och vi öppnar en flaska rosé på balkongen för att hylla hur bra vi är (fast ingen vet) Skyarna drar undan och snart är det kväll och HBO-serien ”Half Man” lockar med ett nytt avsnitt. Ni har väl sett?

Tuta & kör

Efter en natt med 8 timmars sömn samt antiinflammatoriska läkemedel så har jag slutat halta = halleluja! Ja jag som trodde jag skulle behöva sjukskriva mig (för 3 gången på 30 år) jobbar istället på och har en fantastisk dag. Nu ska jag bara hålla mig borta från långpromenader och gymet några dagar så jag får hela ihop fullständigt. Håll tummarna. Amen

En 4 akts söndag

Denna söndag delas in i fyra delar.

Akt 1: I ottan lagar jag 12 matlådor. Det blir någon sorts kycklingryta med persilja, ingefära, citron, chili och lök. Jag brukar göra sånt här på söndagar och ta vara på all mat som håller på att vissna i kylen. Inget får slängas – nej nej.

Akt 2: Vi fixar Emmes hår inför hennes 40-års dag. Det tar tre hela timmar, men hon har mycket hår och vill bli blond.

Akt 3: Jag städar mitt badrumsskåp. Oj vad mycket burkar jag har. Hur många parfymer från man egentligen har. Förut hade jag sagt till mig själv på skarpen att jag bara fick ha ett hyllplan med dofter, men nu är det två… Jag slänger crèmer som är gamla och plötsligt ser allt fint ut igen. Jag måste våga slänga mer.

Akt 4: En tupplur följs av arbetet med att finna en film för kvällen. Blir det Frankenstein eller Hamnet eller Avatar? Valen är många inför akt 5.

En påskrelaterad lockelse (med konsekvenser)

Lördag: Utanför ett grå-vitt landskap men inne i hjärtat är det soligt. Efter att ha jobbat halv dag och sedan gjort klar lite stämföring inför nästa inspelning, så hägrar nu lugn. Ikväll vankas middag med vänner, ja Chef Malou bjuder till bords. Det utlovas asiatiskt och vi har varit och handlat passande viner. 

Påsken närmar sig ju och eftersom jag är bortrest då så far vi om till barnbarnen med påskägg. Allt godis vi köpt ryms inte i äggen vilket innebär att jag måste ställa upp och äta upp resterna. Det var dumt gjort. Min mage som inte är pigg på laktos sväller upp som en 4 månaders graviditet och jag förbannar påsken och dess lockelser. Men, men…

Vår i luften

Vädret fortsätter att agera vår och temperaturen ligger nu 18:50 på hela 4 plusgrader!!! Det kanske inte är så märkvärdigt där du bor, men för en Luleåbo är detta lite märkligt. Många oroar sig för påsken som bara ligger två veckor bort och att snön ska ha smält innan man fått fram skidorna.

Själv oroar jag mig för att Trumps bombande ska driva de ansträngda flygbolagen i konkurs (många flighter ställs in pga den höjda bränslekostnaden) och att det blir svårare att rymma sin kos. Igår bokade vi en resa till Italien i November. Lite Florens (och besöka vänner), lite Rom för att få lite storstad.

I Nice är det just nu i detta klockslag 15 grader och om två veckor sitter jag på min balkong med ett glas vin. Can´t waaait!

Godbitar

Eftersom det nu ÄR sista dagen här i Nice (ja vi tar morgonflighten hem i morgon) så är det verkligen dags för ett dopp! Det ger oss i sin tur det där lilla extra energitillskottet som gör att vi orkar storskura ut lägenheten och gå igenom varje låda, varje skåp.

Det har gått en vecka nu av semester, men allt har liksom flimrat förbi i ett supersnabbt tempo. Jag försöker att komma ihåg godbitarna, men det finns ju så många.

Jag håller det enkelt och kör på en favorit i repris. Det blir mitt kalsong-häng på balkongen. Att få sitta där och se en stor stad röra på sig medan jag är alldeles lugn och fin. Amen.