Den obeströdda kudden

Ibland när man har mycket att tänka på och när ens kudde inte är beströdd med stjärnstoft – kan det hända att man vakna på tok för tidigt. Man vrider och vänder på sig tills man inser att adrenalinet rusar och att det bara är att gå upp och ta i med hårdhandskarna.

Ett löpband lättar på stressen och jag springer en halvtimme innan jag fortsätter med bänkpressen. Konstigt, det är inte bra jag som är på gymet denna tid, nej några till är det allt som jobbar på. Undra om de också har svårt att somna om eller vad som fört dom hit i ottan?

Efter jobbet så är det dags att skriva stämmorna för min och Becs låt ”Two peas in a pod” Jag vet inte om det min tidiga morgon som omkullkastat mig men jag byter plats på stämmorna och helt plötsligt blir det Bec som ska brodera ut refrängen med omkring-rusande toner.

PS: Jag hoppas jag får sova länge i natt…

Långkalsongs-praktikan

Varje morgonpromenad är som ett äventyr. Förutom att stigen är blank som en spegel (och dubb-skor behövs) så är landskapet som en magisk målning man stiger in i. Kylan är än så länge inget att bekymra sig över och enligt min praktika ska man hålla ut utan långkalsong fram till minus 15 grader. Tre grader kvar då, tills den riktiga vintern biter en.

Min fars praktika var en annan. Han bar långkalsong fram till midsommar och så åkte de på igen till älgjakten i september.

Börjar långkalsongens era att ebba ut? Faktum är att de flesta jag känner tar till täckbyxorna på en gång. Och jag erkänner, det är smart. Det är lättare att kränga sig ur dem än att ta av sig långkalsongerna.

Varje morgon är ett äventyr. Håll balansen och se till att du har reflex. Amen

En lite orolig sömn

Underbara ungar. Helgen är slut och vi har lämnat tillbaka Vincento och Frances till sina föräldrar (även om Frances egentligen hade bestämt sig för att stanna kvar) Det blir en lite oroligare sömn då barnbarnen är här, ja något uråldrig har väckts till liv i mig och trots att jag sover så övervakar jag deras andetag. 03:00 kommer Frances in till oss och vill att jag ska sova invid dem istället (de ligger på ett par futonmadrasser i vardagsrummet) 06:00 vaknar Vincento och ser inte Frances som krupit ihop under täcket. Väcker därefter Zeb som finner honom. 07.00 steker Zeb plättar. Det är tradition. Det blir promenad i solsken och det blir kaka på fik innan pappa Aidan kommer för att hämta dem vid lunchtid.

Tack för i helgen pojkar!

Återseenden

Det är fredag, men inte vilken fredag som helst. Det är en fredag med återseenden. Mary och Dandy som flyttat från stan möter upp på salongen för fix och sedan tar de med sig några vänner och vi går ut och äter på At:s. Förutom att maten är galet god så är sällskapet fantastiskt. Så här i efterhand, ja jag drack för mycket… Men kvällen innehöll ännu ett återseende.

På ett bord invid mig satt ingen mindre än min fysik-fröken från högstadiet. Vi har inte setts sedan dess, men hon är lika tjusig nu som då (Helen Mirren) Jag påminner henne om att då jag gick ut 9:an så bakade jag en siraps-limpa till de lärare jag tyckte allra bäst om, och min fysikfröken fick en sådan. Jag var så dålig i fysik att hon behövde liksom uppmuntran för att hon stod ut med mig. Sen hade jag inga pengar på den tiden att köpa en presen, typ en bukett. Men i mammas skafferi fanns både mjöl och sirap till förfogande för en Mió, i en tid som för länge sedan passerat – men som denna dag gjort sig påmind. Amen.

Big D

Fasiken. Jag har glömt bort det igen. Glömt bort att börja med vitamin D redan när hösten gjorde sitt intrång. Jag har känt bristen anlända sakta men säkert. Som en lathet som växer och får mig att välja soffan denna torsdag istället för gymet. I morgon är det jag som köper solsken på burk.

Nervarvnings-söndag

Det är söndag och jag försöker varva ner efter helgen. Igår tillbringade vi dagen i Donkens skivstudio och här är ett litet smakprov på finallåten på det kommande albumet/ föreställningen. Än saknas några stämmor men det är kul att höra det växa fram.

Hur varvar man ner efter detta? Jo man lagar matlådor, man städar, man tar med sig Amoranda till gymet – det blir alltså en helt vanligt söndag. Snart vankas middag då stor-sonen Aidan bjuder på middag. Tjoho!

Sweet Sunday

Tidsomställning. Jag kan ställa om tre av våra klockar, de som man justerar med hjälp av ett ”hjul” på baksidan. Men när det kommer till ugnen och mikrovågsugnen är jag inte att räkna med.

Gym med Amoranda. Hon är trött, men pinnar ändå på otippat bra denna dag. Hurra! Zeb och Musse har ett delat gympass idag, spinning och crossfit – men Amoranda vägrar delta så vi kör vårt eget race.

Efter lunch är det dags att ta itu med toner och musik. Några stämmor ska skrivas och en sorts ordning måste anläggas innan nästa lördag då första inspelningen för nästa albuma ståndar. Håll tummarna!

En lördag i slutet av Oktober

Det är fredag och efter en härlig arbetsdag så går jag, Zeb, Jossie, Tobey, Malou, Kristo, Fred & Ana på teaterpremiär på Norrbottensteater. Där vankas en klassiker av Tjechov, nämligen ”Onkel Vanja”.

En del av mig älskar att klä mig fin och gå på premiär, medan en annan längtar efter vår soffa och efter ett nytt avsnitt av RuPauls Dragrace.

Jag hoppas ni har en underbar lördag, för det har jag haft!