Kategori: Team Evanne
En maxad fredag
Vi maxar en fredag. Ja vi hinner med en familjefrukost innan vinkar vi av barnen till barnehagen. Sedan har vi vuxna några timmar på oss att hitta på ofog och vi börjar med att bada. Ja Armand och Ingy har hyrt en vedeldad bastu som flyter i en hamn i ett hipstersområde. Det är rätt kallt i vattnet, men vi pratar ju inte isbad – nej tänk mer 14 grader… Och i typ två timmar så kastar vi oss mellan världens varmaste bastu och svalkande vatten och solen skimrar på oss.
På eftermiddagen blir det bus med barn ändå tills det är dags för dem att gå och sova. Då kommer Ingys föräldrar om och sitter barnvakt och vi tar på oss finkläderna och går ut på restaurang. Vilken dag!
Vi landar i Stavanger
Flyget tar oss direkt från Stockholm till Stavanger och den vackra staden hälsar oss välkommen. Det utlovade monsunregnet uteblir och istället så tindrar solen.
Hemma hos sonen Armand så är det fullt liv. Våra barnbarn Isolde och Hubère har längtat efter oss och som i ett trollslag så finner vi tillbaka varandra. Ja avståndet är långt mellan Luleå och Stavanger (1 578,1 km)
Det finns en ny prinsessa i huset, en som snart fyller 1 år – Odette Evanne. Först blir hon förfärad över mig då jag kastar mig över henne och vägrar släppa taget, men efter ett tag blir hon van vid mig. Och så somnar hon i min famn medan hon lirkar en hand mot min hals. Allt är underbart. Amen
En försenad födelsedagsmiddag
Idag är det dags att bjuda ut ungarna på en lite försenad födelsedagsmiddag. De har redan öppnat sina paket (Aidan fick en högtalare, Amoranda ett bestick-set) och nu är det dags att fylla magen. Vi promenerar till Cg:s och ännu är kvällarna så varma att vi kan sitta ute på deras veranda. Maten är som vanligt galet god och vi njuter och surrar på.
Tänk att vi nu har så stora barn att de liksom vuxit ikapp en. Inte i ålder då, men i det man pratar om/ är med om. Det känns som nyss Då Aidan fick en lapp för ena ögat (han har mega-dålig syn) och som i går då Amoranda plockade grannens alla blomknoppar från deras blombänk och sedan dekorerade deras uppfart med dessa (de blev RASANDE!)
Sedan cyklar vi var och åt olika håll, Aidan hem till fru och barn, Amoranda hem till sig. Det är kulturnatten och stan ljuder av olika konserter. En del av mig vill stötta alla dessa musiker som utan gage uppträder denna kväll, men en starkare del av mig kryper ner under täcket. Amen.
Vad en burk Play-Doh kan gömma
Vi väntar på Vincento. Han ska testa gå på basket-skola och i vardagsrummet väntar farfar, farfar, Aidan och Frances så att vi kan ge honom försenade födelsedagspresenter. Tiden går fort när man är med barn för fantasin är obegränsad och Frances öppnar en burk förtrollad Play-Doh och skapandet påbörjas. Det blir (såklart) mycket kiss och bajs från Frances sida men vi gör även nya läppar, morötter och talande dinosaurier. Och så kliver han då tillslut in, basketpojken och öppnar sina paket. Vi har köpt dinosaurie-tröjor men även plockat en sten på stranden som har formen av ett hjärta. I love you
Anpassning & ett distansfirande
Vi försöker anpassa oss i det nya klimatet. Det visar sig vara en mycket klok ide att gå ner till stranden direkt efter frukost. Ja vid lunchtid är det på tok för varmt för att vistas utomhus och vi tar skydd i lägenheten och lagar lunch, viker tvätt och känner oss husfaderliga.
Medan Zeb sedan tar en shoppingtur så tar jag min första powernap, och det går halvbra. Ja ännu snurrar alla projekt runt i mitt huvud och jag har svårt att sjunka in i min kudde. Men även om sömnen inte infinner sig så är det en vila att bara ligga helt tyst. Ingen musik, inga sociala medier som pockar på uppmärksamhet – nej bara jag. Vi ringer hem till Sverige där våra barn Aidan och Amoranda har födelsedag. Ja må ni leva älskade ungar, ja då vi kommit hem ska vi fira.
