#drama

Drama. Ja så kan man benämna min tid från sängdags igår + denna tisdag. Varför? JO: Vi lyckades sätta en på tok för varm popcorn-panna på vårt art-deco-spegel-vardagsrums-bord så att det sprack. PANIIIIK.

Jag bad då Zeb gå med mig för att shoppa nytt bord och på så sätt bota ångesten, men vi har inte samma bordssmak = mer panik. Jag fann två art-deco sjöjungfrur i brons som bar upp en tung glasskiva (panik-prisklass/ men det kostar att ligga på topp) och han fann ett 60-tals bord. Vi sa båda NEJ.

Halvvägs till mötes köpte vi två guldmetall-bord med glasskivor, där det ena kunde skjutas under det andra och motiverade köpet med att det både såg nytt och gammalt ut.

Väl hemma i lägenheten utvecklade jag typ panikångest och jag kände ett så starkt hat till de nya borden att jag sprang tillbaka med dem och på knagglig franska till slut fick dem att ge mig pengarna åter (nästan 4000:-)

Min underbare man förstod att nu var goda råd dyra och satte på stillsam jazz och lät mig behålla resterna av det gamla bordet. Där spegelskivan med det vackra trycket legat så svamp-marmorerade jag på klassiskt 90-tals vis och andningen återvände gradvis till nästan det normala.

Nu har vi en grund att utgå i från = en olivgrön bas med ockra-marmoreing. Antingen blir det lack på detta. Eller några blommor, eller några guldnubbs-spikar eller… Hur som helst känns det som om jag landat och att jag med största sannolikhet kommer att kunna sova inatt. Jag är inte den enklaste, men jag är delikat…