Jag tar en sista bild på balkongen i mina vintage Gucci och försöker att andas in en sista doft av Nice. Jag inbillar mig att jag känner havsdoften även om lägenheten ligger åtta minuter från stranden och jag känner helt klart doften från bageriet, som ligger invid husets ytterdörr. Tack för mig för denna gång…
Ibland blir det bara en kort resa, som nu – ja sex dar går undan. Men ibland får man så otroligt mycket gjort ändå. Jag hann en halv bok (inte tre som jag hade tänkt mig) och jag han somna till på stranden lite varje dag.
Vi städar lägenheten och bommar igen, tar spårvagnen till flygplatsen och hips visp är vi uppe i luften och svävar mot Stockholm. Bakom om lämnar vi sommaren och de snöklädda Alperna.
Det har visst slutat snöa i Luleå och jag har bestämt mig för att ta med mig lite solsken hem. Amen.
