Och så kommer den där dagen som man visste skulle komma, den dag som kommer för oss alla en dag fast man inte vill. Tisdagen den 27 april 2021 flyttade min 86 årige underbara far hem till himlen och jag vet inte om jag ska känna frid eller gråta. Jag gör båda delarna. På repeat…
Efter ett rikt liv i skog, mark och sjö, i sin konstateljé, med sex barn och en fru på halsen så var det dags att bege sig till de sälla jaktmarkerna. Yvonne (en vän till mig) som förlorade sin man Tore i fjol textar ”Tror att Tore väntar med en tjädermiddag” och nätet och telefonen svämmar fullkomligt över med fantastiska meddelanden och tröst. Jag orkar liksom inte ringa runt till missade samtal, men ni ska veta att det värmer. Tack…
Jag slutar nu med att lägga ut en sång som min son nyss har skrivit och sjungit in, ja den handlar om honom och far. Vi kommer snart att samlas (min syster Myriam ska snart hämtas på flygplatsen) och likt min son så kommer vi att sjunga och berätta om de underbara dagar vi fick tillsammans med honom. Vila i frid far, vi ses i himmelen.
Beklagar sorgen. Må han vila i frid.
Tusen tack Ygg
Beklagar förlusten av er älskade pappa.
Tusen tack Siv. Hälsa din mor från mig!