Vaknar man 05.45 känner man sig lite ensam. Eftersom jag inte vill väcka Zeb men ändå inte kan somna om så tar jag det som ett tecken på att springa 10 km-rundan. Det går (thank you Lord) som en dans om regnskvittret gör mig bara pigg och glad.
Mellan kunderna och efter jobbet sätter jag igång med nästa veckans helg-jobb, nämligen en sång jag lovat sjunga på en minnesstund. Jag har aldrig hört låten ”Cupid” som önskas – så jag tar en provlyssning.
Sam Cooke har skrivit och sjungit in låten och jag sätter mig sedan ner vid mitt ostämda piano och börjar göra ett nytt arrangemang. Man ska ju känna igen låten men den måste ändå låta som ”Mon ami Mió”
Må gott mina vänner och tänk på att regn kan vara uppiggande!
