En stor man har gått ur tiden. Björn Erixon.
Inte bara var han en reslig man, nej han var även en fantastisk musiker och inspelningstekniker. Men störst av allt var det hjärta som denna man rymde.
Björns studio låg bara ett stenkast från vår salong och dit brukade jag promenera för att göra sång-pålägg då vi jobbade ihop. Det stora arbetet vi gjorde tillsammans var albumet ”Tröst” och det sammanställdes där hos honom. Då vi hade releasekonserten så mixade han även själva showen och eftersom han kunde alla stämmor så sjöng han med från mixerbåset.
Jag la melodin till låten ”Garbotized” hos honom och det var många som tvekade över mitt sätt att sjunga den på, men Björn trodde på mig – och det blev ju en succé. Både på ”Tröst” och på ”Sail with me” fick jag tacksamt ta emot komp-hjälp av Björns alla musikervänner + i duetten ”What we keep” möttes jag och Eva upp honom där i studion på Östermalm.
Vila i frid bäste Björn och tack för allt. Mina minner kommer först och främst i form i toner men jag förstår att alla minns dig på sitt sätt. Men alla kommer att minnas dig som den stora. Den store mannen, aktivisten, pappan och morfarn (jag såg dig interagera med ditt barnbarn några gånger och sällan såg man så mycket kärlek stråla ut) Vila i din himmel – och för mig så tar du en tupplur i en rymd fylld av musik som du lämnat efter dig till oss som blev kvar. Amen.