Vips var det söndag och Vincento kom snörvlandes in till oss i morse vid 05.00 snåret för att bli omhållen i ytterligare en timme.
Frances istället låg så stilla på futonmadrassen att jag var tvungen att gå och kolla om han verkligen levde.
Sedan stundade en lång-promenad till utomhus-gymet + en tur förbi salongen för att få lite extra färg. Kära barnbarn, välkommen tillbaka närhelst ni önskar – we love you!
