Lördag efter tupplur: Nu har jag återhämtat mig efter nattens skräckscenario. Vad har hänt undrar ni? Jo vänta ska ni får höra:
03:20 vaknar jag av att jag hör ytter-dörrs-handtaget tryckas ner. Bara en gång, men kroppen reagerar ändå på ljudet som att det är något som inte stämmer. Är det postmannen? En kriminell postman som inte bara delar ut morgonposten utan som även stjäl saker? Jag bestämmer mig för att det är hjärnspöken och försöker somna om.
Då hör jag att vår ytterdörr öppnas och jag flyger panikartat upp. Jag försöker väcka (förkylde) Zeb, men han sover så tungt och går inte att få liv i. Jag smyger upp i kortkalsong och tar sikte mot hallen. För att ge en ev. våldsverkare chansen att fly som säger jag ”Vem är där, vem är där?” Ingen svarar.
Då jag når fram till hallen så står det ändå någon där. Hallampan är släkt men jag ser en man som bär en kapuschong över sitt huvud. ”Vem är du?” frågar jag skräckslagen, men han svarar ej. Två sekunder (som känns evighetslånga) förflyter innan mannen låter sin jacka falla till golvet. På hallgolvet står plötsligt kompisen Musse där och ser helt förvirrad ut. Han har haft firmafest och har fått i sig så mycket alkohol att han förlorat talförmågan. Tydligen har jag fått informationen för några dagar sedan att han skulle sova över hos oss (och därför fått nyckeln) och jag leder honom in i gästrummet och ger honom en resorb. Har jag blivit en tonårsförälder igen? (Gud förbjude) Kommer jag att kunna somna om denna natt (svaret är nej) Jag som sneglat på knivstället då jag smög upp, är idag mycket tacksam att jag inte försökte sticka ner en ung man i sina sämsta dar.