Förutom då att jag gick upp i bänkpress så hände en annan sak. Under självaste nedvarvningen, en simpel ”Pigeon pose” så hoppar vänsters knäs ledband ur led och sedan tillbaka igen. Ljudet är ett makabert ljud och låter som en skallerorm och jag blir så klart orolig. Planet till Nice går om två timmar och jag har ingen tid för varken läkare eller ångest.
Men nu är jag framme i Nice. 78 trappsteg har jag haltat upp för och jag är både sjukt glad att vara här och samtidigt sjukt IRRITERAD att jag fuckat upp för mig själv. Jag har lindat knäet och försonat mig med att den planerade dagliga joggingen inte kommer att blir av. Men något annat väntar väl ändå? Nåväl. Nu kör vi.