Hur firar man att semester-veckan typ är över? En långpromenad med fantastik vy? En kolhydrats-lunch-bomb? Champagne och kärlek? Ja det gäller att leva varje dag som om det vore den sista.
I boken jag läser nu ”They both die at the end” så är det just sista dagen i två tonårspojkars liv jag får följa. Det hela utspelar sig i framtiden då någon kan förutspå just döden och dessa gossar lever verkligen upp, dagen till ära. Ska vi behöva ha döden i hasorna för att göra det? På nåt sätt så tycker jag att Corona-döds-hotet INTE gjort oss mer levande utan istället semi-döda. Är det så vi vill ha det?
Lever du som om det är din sista dag (jag tror jag lever mitt liv som om det är min nästa sista/ jag = fegis)? En sak är dock säker att vi kommer alla att dö nån gång där på slutet…
