Kategori: C’est la vie
Time to say goodbye
Det är ingen vanlig dag, nej det är vi-säger-farväl-till-Tore-dagen. På vår salongen har både Tore och hans underbara fru Grevinnan funnits med som kunder så länge jag kan minnas – och minnena är många. Förra året fick jag t.ex en påse med en hel tjäder av Tore, med fjädrar och allt!
Grevinnan har frågat mig om jag kan ta hand om minnesstunden och givetvis kan jag det. Det blir tal från barn och släktingar och som en röd tråd försöker jag hålla ihop det hela.
Grevinnan och Tore har även en sång ihop, de ber mig sjunga den och det är egentligen inte min genre (så jag gör om den lite) och egentligen inte en begravnings-sång – men vad gör det? Där är en kärlekssång och vad kan passa bättre när man får lämna någon man älskat i så många år.
Vila i frid Tore…
Kanske är det först vid dagens slut
när tidens timglas rinner ut.
Ja kanske är det då man får
en aning om vart vägen går.
Kanske är det först i kvällens ro
man anar att det går en bro,
från värden, den man hör och ser
mot något större, något mer…
Atle Burman
Dagens pausning
Idag klipper min syster (koreografen) Bec och filmaren Harald, videon till ”Gabrotized”. När dagen är slut får jag en sort provsmak och jag pausar redan vid bild 1. OMG har min ögonlock redan börjat hänga precis som på mamma!.Jag förstår att jag inte han fortsätta att hänga upp mig på häng-hud utan måste tordas ”press play” men jag insisterar att Zeb ställer sig invid mig utfall jag svimmar. Wish me luck!
Dagens agenda
06.00 släpar jag mig ur min göteborgska säng för att hinna med mitt flyg norrut. Jag är så nöjd med vår helg-prestation, samtidigt fullkomligt utpumpad av gårdagen. Jag ser fram emot en måndag i dvala – men så blir det förstås inte för:
1: Just det – Cykla till Tobey och träna den ny-arrade låten inför en begravning på lördag.
2: Få mailen att fungera (då mailprogrammet hör-och-häpna blivit för gammalt!) på salongen genom att ringa tusen samtal och slutligen få två fjärr-styrda hackers till hjälp att återupprätta korrespondensen.
3: Omboka en veckas kunder pga sjuk frisör. Ja jag och Zeb får klämma in kunder före och efter jobbet hela veckan, för att få det att fungera.
4: Handla och laga middag + lunchboxar
5: Fundera på vart vilken teveserie jag nu höll på med och vilket avsnitt jag ska sova till.
11/14
Det är bara jag och Zeb som jobbar nu då alla våra tjejer är på semester. Tro mig, vi har tackat nej till typ 100 kunder denna vecka som vi inte har tid att ta hand om. Panik!
Jag orkar därför inte blogga nåt vidare idag. Sov gott.
9/14
En vanlig måndag och jag är som vanligt överallt. Motionären om morgonen, frisören om dagen. Idag hinner jag även vara stylisten som klipper en peruk jag ska ha i helgen (men mer om det senare) Efter jobbet blir jag Pt:n för Amoranda (jag frågar henne på min Insta-story vad hon tyckte var roligaste det dagens pass och hon svarar utan betänketid ”INGET!”) Jag blir kocken som hjälper till att färdigställa lunchlådor, sedan bloggaren, sedan begravnings-minnesstunds-planeraren där jag även bokar en gitarrist (min käre Tobey) Snart stundar soffliggaren och inom kort är dagen slut…
8/14
Jag-har-inte-tid-att-skriva-nåt-denna-dag-för-här-vankas-sushi-orgie! PS: Kvällen slutar i att vi bestämmer oss för att lägga fiskbensparkett i lägenheten… Swisha gärna ett bidrag…
5/12
Dag fem av 2-weeks-of-Hell och lågan känns matt. 1800 kalorier/ dag känns blod-förtunnande och idag fantiserar jag om Daim. Då jag hör Zeb styra upp helgen bestämmer jag mig för att frestelserna blir för stora och jag ringer till mina föräldrar och frågar om jag får hälsa på.
4/14
Idag känner jag mig lite ensam, men det är dock långt ifrån synd om mig. I och med mitt reclaim-my-body-project så har morgonens 45 minuters springtur + jobb + 30 minuters gym satt sina spår – jag har liksom inget mer att ge. Zeb åker iväg till våra vänner och jag lagar middag, viker tvätt och plockar ihop. 18.05 – får man gå och sova snart?
I ensamheten föds ro och tacksamt sjunker jag nu ner på min turkosa orientaliska matta, med en kopp espresso och lyssnar på sommaren som tillsynes håller på att ge vika. Amen.
