Det vilar en sordin över nejden, ja bara dagar efter det att far begett sig till himmelriket så slår min sons svärfar följe.
Men idag så lyfter jag mig själv ut ur lägenheten och slänger in mig själv i livet igen, ja i den rutin jag annars har. Mot gymet!
Jag lyfter mig själv på armarna och jag lyfter mina ben på högt jag orkar. Tacksam för att mitt hjärta ännu bultar och för alla de dagar, månader, år som fortfarande finns där framför.
Slutar med en fin låt. Det är HARPO med en låt han släppte i fjol. Den liksom kryper in under skinnet på mig.