Så snabbt kroppar förändrar sig ändå. Inte jättemycket, men dock märkbart. Fem dagar i Paris har satt små små spår i kroppen och förutom att ryggen är stel (av våra lång-promenader samt av flygresan) så har magen och hakan bullat på sig av mat, vin och bröd. Men sånt ingår i mitt resande och jag accepterar det MEN är samtidigt villig att göra en motsatsrörelse. Nu kör vi!
I öronen en ny bok. Det är en kriminalroman av Hjorth/ Rosenfeldt vid namn ”Det fördolda”. Jag har inte hunnit mer än en tredjedel men jag gillar storyn och berättarrösten.
PS: Idag haglade det på mig på min morgonpromenad. Det var inte igår…