Ja då kör vi! Det är dags för en far och dotter-resa, med allt vad det kan innebära – men nu kör vi! Kan det bli komplicerat att resa med ett ”barn”? = ja visst! Kan det bli komplicerat att resa med en kvinna med autism = JA!
Det blir små och stora aggressions-utbrott för att sittplatserna på planet inte var bra, för att en parfym doftar för mycket och för att barn ljuder. Andas. Det finns goda stunder mellan utbrotten också, kom ihåg dessa. Borde jag anteckna dessa? Vi är dock framme i UNDERBARA NICE och även om ett inferno just avslutats (då hon inte tänkte bädda sin egen säng) så sitter jag på balkongen och tänker på i morgon. I morgon kommer allt att ha blivit lite mer vardag och allt kommer att gå smidigare. Är jag värd ett glas vin till? JA!
Visst är det så med autister att de kan ha dessa utbrott men som lärare kan jag säga att det finns massor av förebyggande åtgärder man kan ta till, dock, så är ju oförutsedda händelser svåra att gardera sig mot. Men ett tips då är som med yngre barn – avleda – avleda och åter avleda för att få bort personens fixering på det som hänt och inträffat. Lycka till.
Tack för pepp Micke. Ja visst försöker jag lägga en lugnande sordin över vardagen, och ibland funkar det riktigt bra men så mycket händer som man inte kan påverka. Igår var även tandborstningen ett oerhört övergrepp, idag gick det hur smidigt som helst. Livet