Författare: mio

mio

Laga mat med Chef Mió/ Vissna rotfrukter får nytt liv

Bon appétit

Idag hittar jag lätt vissna rotfrukter i mitt kylskåp – de får blir dagens höjdpunkt. Jag skalar potatisen, morötterna och kålrötterna, tärnar dem i stora bitar och kokar dem mjuka i saltat vatten (PS: Kålroten är hårdare och får tärnas mindre, moroten näst hårdast) När de kokat klart så sköljer jag dem i kallvatten tills de svalnar av, häller bort vattnet och pressar allt med en stomp.
Jag tillsätter ägg, ströbröd, salt, peppar, citronzest, parmesan och kryddor. Tillsist klickar jag ut dem på ett bakplåtspapper och gräddar dem på 220 i typ 40 minuter (eller tills de blir gyllene och torkar ut)
Jag gör därefter en köttfärssås med vin, grädde, kantareller, lök och chili (och såklart salt, peppar och kryddor) och serverar rotfruktsbakelserna på isbergssallad så de inte luckras upp av köttfärssåsen. Mmm.

mio

I en ny skepnad

C'est la vie

Väckarklockan ringer vid 06.00 bara för att förmedla att nu är semestern avklarad och att det nu är dags för jobb. Upp och hoppa!

Promenaden runt sjön har fått 10 semester-dagar på att byta skepnad och nu stoltserar den i fantastiska färger samt bjuder på hela 7 grader. Så vackert!

Promenad, jobb, gym, matlagning. Gick det så lätt att ta sig tillbaka till vardagen? Tydligen. Nytt på tapeten är dock #soberoctober, ja efter resans vinluncher, middags-vin och balkong-vin är det dags att dra i handbromsen och detoxa lite. Det ska bli skönt (säger levern)

Ikväll ska ekonomin avklaras (bävar för att öppna kontot) och räkningar ska betalas och ordning och reda ska återinföras. Må gott!

mio

Återvändandet

Voyage

Det är alltså dags att flyga hem. De flesta turister besöker stekheta Nice i Juli och Augusti men själv har jag börjat älska vår, vinter och höst istället. I princip har vi haft 25 i skuggan mitt på dagen, men på kvällen så har de svalnat av till 20 = en dröm. Visst, här kan det komma in lite regn och storm, men ändå.

Planet går först vid 16:00 så vid städar ur lägenheten på förmiddagen, tar oss en promenad på stan och hämtar lunch och tar till slut farväl. Jag står på balkongen och filmar, bara för att minnas… När ses vi igen? Jo just det – till nyår!

Resan hem har gått bra hittills (vi sitter nu i loungen i Stockholm) förutom att A: paret som hade bokat extra benutrymme vid nödutgången ÄVEN hade panikångest för nödutgångar. Zeb och jag tog deras platser och innan allt var fixat så blev vi sena. B: Mannen som satt i planets mitt ville gå på toaletten längst fram i planet, kunde inte förstå varför flygvärdinnan med matvagnen inte kunde backa hela vägen. Han försökte få med oss andra i ”dålig service” men misslyckades. Folk är för bortskämda och borde veta hut.

Nu längtar jag hem. Musse hämtar oss på Luleå Airport. I morgon är en HELT NY DAG!