I väntan på Vintersolståndet

En trollstav har svängts över staden och plötsligt pryds varje gren av den vackraste nysnö. På skolgårdar hörs barnens skratt, ja leken har återigen tagit fart med både pulka och snöbollskrig.

Det är lätt att tänka på det massiva mörket, ja vi är ju faktiskt inne i årets mörkaste tid – men kom ihåg att glädjas med ljusglimtarna. På tända värmeljus, på ett glas rött i soffan, på filten man virar in sig i.

Om bara tre dagar så vänder det och ljuset ska börja sitt sakta återtåg. Ja den 22 December händer det, närmare bestämt klockan 04:27. Är ni redo för Vintersolståndet?

Världens snällaste människa med ett mörkt sinne

Jag är en snäll människa. Mycket snäll om jag får säga det själv. Kanske den snällaste ni någonsin haft förmånen att möta/läsa i hela ert liv. MEN då och då växer något annat fram i mig som är långt ifrån trevlig och på sistone har ett och samma ljud fått mitt sinne att mörkna – att bli den onde, att bli smått galen. Press play!

Det här är vår gata, det här är dess soundtrack. Jag anklagar inte bilen vi ser, nej jag tror att alarmet som ljuder (VARJE FUCKING DAG!!!!) kommer från en bil på hotellets parkering.

Jag knyter mina nävar så att naglarna borrar sig in i händerna och visualiserar pest, kolera, ja nästan död över bilägaren. Det hela känns så starkt att jag nästan skrämmer mig själv.

Fråga: Är det lagligt att repa en bil med en nyckel om den i sin tur rivit upp en snäll snäll människa till bristningsgränsen?

Jag låter testa mig

Jag har dragit mig för det här. Testet (som utlovar 97% säkerhet) har legat i min bokhylla i några dagar nu – men det är dags! Förutom att jag har svårt med manualer (som dessutom har så liten text att jag först måste fota av den och sedan förstora upp den i telefonen) så måste jag skjuta ett hål i fingret med en medföljande mekanik. Sedan suga upp blodet med en pipett och droppa det i en utläsar-kopp. Pipetten suger (i denna betydelsen = dålig) så jag får liksom hand-trycka ut blodet från fingertoppen som tack-och-lov träffar ”koppen”. Fyra droppar av en magisk vätska tillsätts sedan och nu är det bara att vänta i 15 minuter. Alarmet ställs in.

Nu undrar ni kanhända vad det är för ett test jag gjort? Det hela rör sig om ett gluten-test, ja min mage krånglar och av och till så framkallar den ljudet av en snarkande farbror eller en mycket förnöjsam jätte-katt. 5 minuter kvar nu: Ska jag få sluta med bröd och pasta nu (ev tjuväta)? Jag tänker på bageriet hemma i Nice och på alla ljuvliga baguetter som lockar. Jag tänker på pastan, pizzabottnen och på min dagliga kvällsmacka. Kommer allt att gå förlorat? Alarmet ljuder. Jag är INTE glutenallerigsk!!! Jag firar genom att bjuda mig själv på en delikat kardemumma-biscotti (som jag köpt på julmarknaden i Kaptensgården i Gammelstad under helgen) Magen kurrar.

Fredags-buffé

Fredag. Eftersom min make drabbats av förkylning så fryser helgens planer inne. MEN (på bonus-sidan) en taco-buffé uppenbarar sig då jag kommer hem efter jobbet. Jag tackar!

Vi ser klart världens mest udda och på något sätt mest lockande serie (för udda lätt störda personer) och blir glada då Las Vegas klarar sig från total utplåning (även om jag HATAR den staden och helst vill se dess undergång)
I morgon jobbar jag vidare och hoppas att Zeb blir frisk. Trevlig helg!

Ålders-komplikationer

Vi har fått tillbaka bilen efter det att den havererat. Det visade sig att vi ”glömt bort” att serva den de senaste fem åren och att bilar visst behöver oljepåfyllning etc. Men de lyckades rädda den = Halleluja! Jag tänkte sedan vara snäll med bilen och ge den lite motorvärme, ja sån lyx har jag heller aldrig kostat på den. MEN. Det visade sig att uttagen var utbytta och att jag inte förstod hur man skulle slå på dem.

När jag rådfrågade en granne om saken så insåg jag hur gammal jag blivit och samtidigt så föddes i mig en stor kärlek till alla äldre människor som jag delar garage med. Nej det är inte bara att trycka press play nu för tiden. En app ska laddas ner, och visst kan jag det. Men i appen ska en kod beställas och visst klarade jag det med. MEN sedan skulle en acceskod fyllas i OCH VAR FÅR MAN TAG I DEN DÅ. Bilen behöver kärlek och värme NU, inte om hundra år!!!.

Får tillslut reda på att man ska maila en viss Rolf om saken, att han ska ge en koden så att man kan fortsätta fylla i sin ZPark-iq-test för att någon gång i framtiden få lite värme.
Hatar att bli en gammal (grinig) gubbe.

Två sorters dramer

Veckan öppnar sig lite tveksamt då jag bockat av Måndag = repetition och Tisdag = Tv4s Julkonserts-inspelning. MEN denna måndag har vi fått vår repetitionstid först 19.00 (direkt efter Marcus och Martinus) och fram till dess så går jag runt i det fina vintervädret, lämnar in cykeln för vinterdäcksbyte och köper mina 2 första julklappar (något måste man ju göra)

Beth (som sjunger altstämman i låten som ska vara med i showen) ringer in sjuk #drama och jag manövrerar om stämmorna och flyttar Jessique från sopran till alt. Måtte hon hinna lära in den på så kort tid! Jag kommer då att bli ensam kvar på melodistämman, men jag får ta i. Jessique textar sedan att hennes stämband är under attack och att hon borde byta till basstämman istället #drama2

Håll tummarna att allt ska lösa sig, jag de två föreställningarna som ges i morgon är helt slutsålda.

En välsignad söndag

Söndag. Jag sover otippat länge och med det menar jag till 08:00. Grus-ögd tar jag mig sedan till Coop och handlar in lyxfrukost, ja det vankas varma mackor med kantarellstuvning.

Amoranda och jag möts sedan upp på gymet för ännu ett styrkepass följt av att jag lagar henne lunch. Ja så puttrar denna söndag vidare i ett sånt lugnt tempo att jag nästan börjar längta efter lite fart och fläkt. Men det kommer. I morgon!

Organisations-lördag

Lördag. Solen skiner och temperaturen är fortfarande bitig. Semi-sjuk återhämtar jag mig från gud-vet-vad (showen?) och mår riktigt bra.

Det är dagar som denna man kan organisera och varför inte gå igenom badrumsskåpet och slänga alla de produkter jag aldrig använder. Varför inte gå igenom lådorna i tamburen och slänga saker som aldrig används. Där ligger hela min slalomutrustning och eftersom jag utvecklat panik-rädsla för att ta mig både upp och ner för backar så packar jag ner denna sorgliga outfit och förpassar detta till källarförrådet. Så skönt!

Må väl mina läsare och glöm inte bort att rensa bort elände som ni inte använder!.