C’est la vie – Sida 40

29 november, 2020 mio

Ett smulfritt 1 advent

C'est la vie

1 advent. Jag är tacksam över att det vita flor som lagt sig över vår stad som gör att December-solen liksom förstärks och även gör våra vägar säkrare. Vi fixar det sista med lägenheten. Slänger saker man inte visste man hade. Jaså dessa glasögon från Paris..? Men de är ju för små!

Varför har vi massvis med engångsprodukter liggandes i en låda. Förutom att de är dammiga så använder vi i inte sånt just nu (tänk barnkalas-grejor då pappa inte orkar diska efteråt) Helt plötsligt öppnar sig nya lediga ytor och allt får liksom helt plötsligt plast bakom dörr. Så skönt. Som krona på verket köper Zeb en robotdammsugare. Just nu sitter jag och väntar på att han (som är och tränar) ska fjärr-starta denna nya mackapär. Jag passar på att smula lite på golvet så att den ska ha nåt att göra. Trevlig 1 advent.

22 november, 202022 november, 2020 mio

Vi dör alla där på slutet

C'est la vie

Hur firar man att semester-veckan typ är över? En långpromenad med fantastik vy? En kolhydrats-lunch-bomb? Champagne och kärlek? Ja det gäller att leva varje dag som om det vore den sista.

I boken jag läser nu ”They both die at the end” så är det just sista dagen i två tonårspojkars liv jag får följa. Det hela utspelar sig i framtiden då någon kan förutspå just döden och dessa gossar lever verkligen upp, dagen till ära. Ska vi behöva ha döden i hasorna för att göra det? På nåt sätt så tycker jag att Corona-döds-hotet INTE gjort oss mer levande utan istället semi-döda. Är det så vi vill ha det?

Lever du som om det är din sista dag (jag tror jag lever mitt liv som om det är min nästa sista/ jag = fegis)? En sak är dock säker att vi kommer alla att dö nån gång där på slutet…

14 november, 202015 november, 2020 mio

Pappa flyttar hemifrån

C'est la vie, Team Evanne

Demens påverkar kroppen olika och det finns olika sorters demens. Den pappa burit med sig har liksom gått i trappsteg ner mot mot en okänd källare där mörkret tilltagit för varje steg.

I förrgår tog pappa ett kliv ner igen, men denna gång var liksom trappsteget så långt ner – att fotfäste inte gick att finna. Så nu har älskade pappa fått flytta hemifrån, ja som läget är just nu iallafall så har mamma inte möjlighet att ta hand om honom.

Vi hälsar på honom på hemmet och han sover halva tiden för att sedan bli glad, typ känna igen mig och sedan bli lite ängslig.

Jag tror att pappa längtar till att Pärleporten ska öppnas så att han ska få sluta denna mörka färd mot botten. Bakom Pärleporten så får han gå i skogar igen och han ropar av och till på hunden Skott som jag är säker på väntar otåligt där vid Sankte Per.

11 november, 2020 mio

Nya allmänna råd för Norrbotten

C'est la vie, Merde

Låt butikerna förbli öppna men undvik att handla i dem. Håll badhus och gym öppna men undvik dem. Håll er undan skönhetsvård och kroppsvård men låt salongerna förbli öppna. Undvik trängsel men håll stormarknaderna öppna. Avstå från att besöka dina närmaste vänner men det är tillåtet att besöka tillställningar där det befinner sig mindre än 50 personer.

Det är någon matematisk formel som jag inte kan räkna ut här, nåt jag inte får ihop. Men jag har alltid haft lågt betyg i matte och det är väl bara jag som känner mig trött och hängig.

8 november, 20208 november, 2020 mio

Fars dag

C'est la vie, Team Evanne

Det är farsdag och det här är min älskade far. Jag blir påmind om det kretslopp vi människor snurrar i, ja hur ett barn och en pappa på 86 kan vara på typ samma ställe. Speciellt när demensen tagit fäste. Man får laga mat åt dem, följa dem till toaletten, hitta på saker att göra och kanske en blöja för natten innan man läser några godnatt-ord ur Bibeln. Det känns som om jag inte kommer att ha dig kvar så många dagar till, men farsdag 2020 var du ännu kvar…

1 november, 2020 mio

Back on track

C'est la vie

Vi bestämmer oss för en livstid och gör vårt bästa med att följa den. Min 5:2 metod (5 dagars strikt hälsa & träning + 2 sus & dus) har sakta men säkert förändrats till en 3,5:3,5 metod och vi bestämde oss för att göra en tvärvändning efter lördagen. Så nu står jag här en söndag fullt av hälsosamma möjligheter. Förutom 9 timmars sömn (!!!) så har vi städat både kyl & kryddskåp och snart påbörjar jag ett 90 minuters yogapass.

Var inte rädd att gå lite vilse, ta fram kompassen så ska du se att det ordnar sig. Amen.

31 oktober, 2020 mio

Denna tid på året

C'est la vie

Det är helgen då det är tänkt att man ska klä ut sig till typ spöke och ge sig ut på godis-tiggeri, MEN Coronan stoppar tack-och-lov den allra största horden av de socker-törstande barnen. Så här ligger jag på vardagsrumsmattan och suger på en halstablett i lugn och ro…

Jag ser inte skräckfilmer, ja jag orkade inte ens med hypade ”Ratched” Då jag försöker komma på då jag blev rädd och förundrad (som kombo) sist så är det nog då jag såg Pans Labyrint…

28 oktober, 2020 mio

Det är fredag. Jag har jobbat. Jag har tränat. Nu gör jag Maos röda fläsk (fast med vego-pulled-plant som substitut) och snart kommer fina Göteborgs-Chaka-L in genom dörren.

Ha en underbar helg nu och stå så stadigt det bara går. Amen.