Dagens smultronställe

Varje dag har sina höjdpunkter, sina smultronställen – och idag har ett nytt uppenbarat sig. På min dagliga promenad runt sjön så är det alltid något som är förändrat och idag så har det stora allmänna vinbärs buskaget, invid det allmänna utegymmet börjat ge utdelning. Jag får för mig att vinbär är ett av de nyttigaste bären vi har här uppe i norr och nu börjar de bli redo att skörda. Men här på allmän plats så kan man inte roffa åt sig, nej man får istället repa sig en syrlig näve med svarta vinbär för att få kollektiv vederkvickelse. Plötsligt infinner sig en underbart alert känsla i kroppen.
Tack sensommar/ för-höst!

En vresig gubbes små-hats-objekt

Tre av (alla) de saker jag hatar:

1: När folk tar sig tid att ta sig till sopsorteringsrummet för att där slänga sina påsar med bland-sopor PÅ GOLVET! På gården finns ett rum för enbart ”brännbart”. Dö!

2: När folk inte använder sina blinkers. Dö!

3: Elsparkcyklar. (Jag skriver inte ”dö” här för det har folk redan gjort) Gör som i Paris och förbjud dem!

Små små förändring

Så snabbt kroppar förändrar sig ändå. Inte jättemycket, men dock märkbart. Fem dagar i Paris har satt små små spår i kroppen och förutom att ryggen är stel (av våra lång-promenader samt av flygresan) så har magen och hakan bullat på sig av mat, vin och bröd. Men sånt ingår i mitt resande och jag accepterar det MEN är samtidigt villig att göra en motsatsrörelse. Nu kör vi!

I öronen en ny bok. Det är en kriminalroman av Hjorth/ Rosenfeldt vid namn ”Det fördolda”. Jag har inte hunnit mer än en tredjedel men jag gillar storyn och berättarrösten.

PS: Idag haglade det på mig på min morgonpromenad. Det var inte igår…