I den ”riktiga världen”

Tillbaka i den ”riktiga världen” I den som man har en rutin som går ååår tillbaka. Morgonpromenad. Jobb. Gym. Matlagning. Soffsittning med serie. Sova. Den riktiga världen må vara rätt repeterande MEN för den skull ingalunda tråkig. Det är vad man sedan adderar till rytmen som gör att det blir variation. Idag adderar jag stäm-skrivning inför showen och jag sänder alster till Beth som hon ska sjunga. Så spännande det ska bli att höra alla röster och de tar sig i sångerna. Ni har väl köpt biljetter? Om inte – gör det HÄR!

Idag är det första dan jag tar mig till gymet efter två veckors frånvaro och jag får liksom ta mig i nackskinnet och släpa mig dit. Vad hände med mitt glas rosé och min baguett? Nej nu får jag allt bränna bort några rivera-kilon som lagt sig strax ovanför badbyxan!.

Åter i Luleå

Ja kontrasterna är stora då vi vänder åter till Sverige. I Stockholm SPÖregnar det och i Luleå välkomnas vi av 12 grader ”kallt”. MEN efter våra två veckors semester så väntar en INTENSIV juli-månad på jobbet och jag har inget emot 12 grader. Bring it on!

Vi är hemma vid 16.00 och Musse hämtar oss på flyget. Vips är allt som vanligt och jag öppnar mitt storkök (med nyinköpta kryddor från Nice) och lagar matbackar för den kommande veckan. Betalar räkningar, viker tvätt och preparerar för ett ”helt vanligt liv”.

Linkande genom gamla stan

Det är den 1 juli och även min sista dag här i Nice (om man räknar bort frukosten i morgon) Tidigt tar jag mig ner till havet – och gamla stan (vieux Nice) är ovanligt stillsam. Jag linkar lite där jag går och tittar ner på mitt blodiga bandage och den tilltygade stortån. Bestämmer mig för att bada med bandage för jag är rädd att titta på katastrof-tån och positivt med det är väl att saltvattnet tvättar gasbindan vit.

Vi städar ut lägenheten på eftermiddagen men bestämma oss ändå för att återvända till havet för ett sista dopp.

Vi ses i morgon Sverige!

Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen.
Den skall själv bära sitt bekymmer.
Var dag har nog av sin egen plåga

Matteusevangeliet 6:34

Oturshelgen

Det är nästan årsdagen då jag stack en gren genom ögat. Den for in mellan ögat och kraniet och stack liksom in i huvudet på mig. Den kunde ha spräckt ögat men det klarade sig tack vare ögonkliniken här nere i Nice. Halleluja (jag har vissa känningar i ögat fortfarande men jag ser)

Idag då jag ska öppna balkongdörren så drar jag den över min fot. Tyvärr hyvlar den av min stortånageln. Jag ska komma ihåg denna helg till nästa år. Kanske är det min oturshelg och jag ska inte röra mig ur sängen. Amen.