Kategori: C’est la vie

mio

De två jobbiga besökens dag

C'est la vie

Det är en halvregnig dag här i Nice och av och till så vräker regnet ner, av och till så tindrar solen. Eftersom denna lynnighet inte lockar en till stranden så tar vi itu med de två ”jobbiga” sakerna som vi någon gång måste göra.

1: Skattemyndigheten. Vår lägenhet är registrerad typ 30 kvm för stor och därför har vår fastighetskatt vart på tok för hög i de 12 år vi haft den. MEN i Frankrike är det inte lätt att få såna här saker korrigerade och idag är det andra gången vi är här och visar dokument och stämplar. Lokalerna påminner om något ur en Roy Andersson film och de få som kan lite engelska tar otaliga rökpauser. MEN till slut går det och förvånade går vi vidare mot nästa uppdrag. PS: Får vi tillbaka pengarna vi betalt in? Nej.

2: Wifi: Vi har fått ett mail att vårt modem är för gammalt och måste bytas. Men vi kände på oss att det inte skulle vara så lätt att göra just detta så vi samlade kraft och mod. Inne i butiken så kunde de inget göra MEN då vi fixade ett franskt sim-kort till telefonen och ringde huvudkontoret så kunde de ringa till butiken och ge oss tillgång till ett nytt modem. MEN, håll i hatten – inte ska det väl vara så lätt. Nej då. Först ett låne-modem och sedan ska de messa oss på vårt franska nummer då vårt nya finns att hämta. Suck. Nåja. Om tre dagar. Kanske.

mio

Efterklok

C'est la vie

Jag förstår nu så här i efterhand att jag nog inte borde ha mega-gossat med barnbarnen dagen innan vi åkte hit till sydfrankrike. Vincent hade alla symtom på förkylning och själv vaknar jag idag med att halsen känns öm och svullen. Bu!

Men jag kan ligga hemma och tycka synd om mig eller slöa på stranden – jag väljer stranden. Idag är det dessutom tacksamt mulet och därför mindre människor (Italienarna har ännu industri-semester, men de är på väg att åka hemåt)

Jag börjar på en ny bok av Michael Connelly och de är alltid välskrivna och spännande. Men jag slumrar till mellan kapitlen vilket inte gör så mycket (mycket värre är det med ljudböcker som bara fortsätter och tar ingen hänsyn till mitt slummer) utan det är bara att fortsätta. Som ni läser så går det alltså ingen nöd på mig. Amen.

mio

En liten summering

C'est la vie

Det är fredag och jag är tacksam. Tacksam för vad, kanske ni undrar? JO:

1: Veckan är över

2: Jag håller ihop

3: Lyckades skriva ett angenämt 3-stämmors-arrangemang till föreställning efter jobbet..

4: Blev inlockad på en ute-kväll med Malou, Kristo och Iza.

5: Amen

mio

Torsdag med bubbel & aliens + undergång

C'est la vie

Ja så är det torsdag och torsdagar är dessvärre varken ”lill-lördag” eller något annat festligt. MEN – därför blir man extra glad då man får en inbjudan till utgång. Elena och Paer kommer förbi på bubbel och inget bubbel som helst, utan något vi hamstrat på oss från en gyllne era (klicka här!) Sedan cyklar vi ner på La Bottega och äter jättegod mat till rimlig torsdagpenning.

Gör vardagen till något underbart, gör det nu!

Ja för på mitt tiktok-flöde så matas jag bara med UFO-nyheter om att jorden kommer att gå under inom kort och att aliens från framtiden just nu besöker jorden väldigt frekvent för att på så sätt ta del av vad som gick fel.

(PS: Det börjar tydligen med kärnvapen i USA enligt en trovärdigt fängslat alien)

mio

”Vardagen”

C'est la vie, Fitness

Jaha då är man tillbaka i något som påminner om ”vardagen”. Luleå är otippat varmt, ja betydligt hetare än på Gotland. Idag 27 grader!!! Men jag vissnar inte för det och efter jobbet återvänder jag till mitt andra hem ”Inpuls” och försöker återta det jag förlorat under veckan. Aidan sänder ett sms där han berättar att han nu sprungit milen på 49 minuter!!! Nu ligger jag så långt efter att jag måste A: Skärpa mig, B: Hitta en annan gren att klå honom i. Bänkpress 80 kg. Klarar han det tro? Det gör jag idag och känner mig nöjd.

mio

Jag sippar in semestern

C'est la vie, Qui

Jag har hällt upp en liten cognac till mig i far och mors förlovnings-presents-glas. Ja dagen är över, så även det svettiga pilatspasset. En sipp cognac är inte att förakta och idag är den tillägnad att min semester börjar (igen)

Denna gång är ledigheten nästan en hel vecka och färden går till Gotland, där vår son Aidan och hans fru har ett hus. Då jag sneglar på väderkartan (fast jag lovat att låta bli) så utlovar den hällregn, men jag packar ner en regnjacka och försöker att inte tänka mer på den saken. Vad ska jag mer packa? Badbyxa så klart. Mer kan jag inte komma på. En bok och flipflops – yes. Jag är liksom klar nu för avfärd och snälla Musse kommer i morgon att köra oss till 06.00 flighten.

Trevlig semester önskar jag er som ännu semestrar. Trevlig semester önskar jag mig själv och tar mig en till sipp.

mio

Den stora bakisdagen

C'est la vie

Resorb. Ta två. Frukost innehållandes stekt bacon. Kaffe, kaffe, kaffe. Promenad i skog. Morgondopp i kallt vatten. Kaloribombs lunch. Power-powernap i två timmar. Kaffe. Soffhäng med Sarah Jessica Parker. Hångel. Kyckling & nudlar. Hit har jag hunnit denna bakisdag.

Nu kvarstår RuPaul Dragrace-finalen och sedan mer sömn. Ja jag valde detta själv och jag verkar överleva. Amen

mio

Min & Liz dag

C'est la vie

Det är min och Liz (fd. Chaka-L) dag idag. Eftersom jag tagit ledigt halva dagen för musikrepetition som inte blev av pga en av mina sångerskor är förkyld, så får man hitta på något annat. Jobba? Nja… Jag tar istället med mig Liz på ett pt-pass på gymet och någon av oss blev liksom batiksvettig som bara den!

Som kompensation bjuder hon på middag i afton och jag köper med mig en liten flaska bubbel för att starta upp denna onsdag.

Hur är vädret hos er? Hos oss är det alla väder på en och samma gång. Sol, kraftig vind, regn och skyar. Well, jag står pall!

mio

Fix i Tallberg

C'est la vie, Qui, Team Evanne

Efter frukost i Svartbyn så kör vi blott 5 mil till för att komma till finaste moder Sibylle och till den byn där jag är född.

Mamma väntar med grönsakssoppa då vi kommer och sedan blir det lite fix av olika saker. Hårklippning, bilstädning och fönsterputs, ja man måste liksom komprimera besöket och försöka hinna med det mesta.

Givetvis eldar vi bastun på flotten och hoppar i den ”bottenlösa” tjärnen som varken mor eller far vågat närma sig i skräck för Näcken.

På kvällen lagar jag och Zeb middag och mamma kämpar för att hålla sig vaken där vid 22.00 snåret. Det är inte ofta hon får gäster och det gäller att ta vara på besöken maximalt.