I går var det årsdagen av då en stor stjärna från teaterns scen lämnade jordelivet – nämligen skådespelaren Roger Rees (1944 – 2015) Jag vet inte hur det är för er men då och då, fast väldigt få gånger – så blir man teater-slagen av häpnad och vördnad (sist var det i pjäsen ”Ja må hon leva” på Norrbottensteatern) Jag var 12 år gammal då jag slog på teven i Tallberg och blev fast vid Roger i den filmatiserade pjäsen ”Nicholas Nickleby”. Min första tanke var ”nooo” inte en pjäs för gamlingar, men likväl så lindade han mig runt sitt finger och jag blev sittandes i flera dagar och såg denna fantastiska pjäs (SVT hade delat upp den i flera avsnitt)
Idag läser jag att han var öppet gay i en tid då det inte var lika enkelt som nu och att han gifte sig med sin man efter 33 års förhållande kort efter det att man i NYC legaliserat gay-äktenskap.
RIP Roger.
