Ni kanske tror att jag är här i Tallberg bara för att lata mig? Fel! 06.00 frukost för att därefter sätta igång med arbetet.
Det här med ”röda stugor” är ju inte bara vackert, nej faluröd färg kräver sitt. Typ vart femte år så borstar man fasaden med en kvast för att sedan måla det. Det tar sex timmar för mig, Zeb och Bec att måla garaget och då är vi helt slut och indränkta i färg. Vi hann inte med bagarstugan som var tanken, men den får vänta tills en annan gång. Nu blir det ännu ett dopp i tjärn innan jag ska sätta igång med att laga middag för elva personer. Amen.
Förutom att jag SKALAR AV MIG mitt tumavtryck på vänster hand med min nya potatisskalare, så har det varit en fantastisk dag. Men oj vad blod det sprutade! Jag var uppe med tuppen redan vid 5-snåret satte jag igång med projektet ”matlådor”. Idag guidade resterna i kyl och frys mig till en o-klassisk korvlåda! Jag denna dag markerar slutet på vår 4-dagars-semester och nu måste vi rusta för den bistra vardagen.
Amoranda behöver sedan hjälp med sin nya lägenhet och vi åter ut till Storheden (ett för-stads-komplex med allehanda butiker) för att handla gardinstänger, skoställ, balkongmöbler, glas etc etc. Det går rätt snabbt att finna sakerna MEN SEN ATT SÄTTA IHOP DEM tar mig på nerverna. Jag har aldrig och kommer ALDRIG att kunna läsa instruktioner. (När jag var liten hade Kyrkans Ungdom på Elimkyrkan ämnet ”Mobilbygg” på fredagskvällarna. Jag fixade det aldrig utan byggde istället egna skulpturer av de delar som blev kvarlämnade) Vi sänder bilderna här invid till Zeb och Eve (Amorandas mamma) för att skryta då vi skruvat ihop allt.
Det är 25 grader i skuggan idag och inte ens ett eftermiddags-bad i havet kan kyla ner mig. Men nu ska jag inte klaga, nej jag njuta av slut-tamps-måndagen och tänka positivt som t.ex att det finns fördelar att inte ha ett tumavtryck! Amen.
Medan min nästa produktion ”Saint Valentin” står på tomgång och inväntar musikproduktion så kör syster Bec på som bara den. Hennes nästa produktion och föreställning ”Mod” har premiär 5/9 på Folkteatern i Göteborg. Bor du i närheten så BOKA BILJETT!
Idag sänder jag ett grattis ovan molnen. Ja pappa som flyttat dit fyller idag hela 90 år! Hurra. Jag vet inte om man slutar fylla år i himlen eller om de ens håller kalas för dig där… Det är ju inte så många år sedan du flyttade och jag vet att du har det så mycket bättre där, även om du nu missar ett jordiskt kalas. Jag vet att mina syskon mest saknar jakt och fisketurer ni gjorde ihop, men jag saknar stunderna då vi båda satt och målade tillsammans. Nej jag blir ingen Tallbergs-bo pappa, men det förstod du nog egentligen väldigt tidigt. Vi ses på ett tag! Njut av efter-livet. PS: Jag har ärvt ditt ena lite hängande öga, ja nu för tiden (det hänger till sig med åren) får jag riktigt anstränga mig för att se symmetrisk ut.
Denna lördag blir toppat det det stora extra då bröderna Vincento och Frances Evanne ska sova över hos oss. De kommer finklädda till oss, ja vi börjar kvällen tidigt med en middag på Cg:s. Vi vinkar därefter adjö till mamma Emme och fortsätter sedan kvällen själva.
Det blir godis och lite film, det blir sagor och frågor och allt det stora extra liksom. Det är först lite svårt för dem att somna, Frances kullerbyttar runt så jag får liksom krama fast honom så att sömnen når honom. Vi har bäddat fotonerna invid vår sovrumsdörr så att vi ska höra varje andetag, ja man är ju så varsam då man får låna något så här fint. Amen.
Jag provar ringa min kära mor denna söndag, ja det är ju morsdag! Hon svarar inte och då slår det mig att hon brukar gäst-predika i Överkalix en gång i månaden och nog är där.
Älskade mamma, tänk vilken tur att du kom att bli just min mamma! Jag hoppas verkligen att du får en fantastisk dag och att du fått presenten som vi syskon samlat ihop till. Jag provar ringa senare.
Sista halvdagen med storpojkarn innan SAS tar dem hem. Vad ska man hitta på? Många gånger så blir man så passiv i väntan på själva avfärden. Inte vi. Vi börjar med ett pass på gymet. PS: Detta är den första semestern jag är i bättre fysisk form är då jag for. Sedan är det dags för Armand att fylla på sin norska frys. Ja eftersom köttpriserna är de dubbla i Norge så går vi till slaktarn och fyller på resväskan med några kilo entrecote! Vissa fyller på med parfym andra med en blodig stek. Aidan lagar vår bäddsoffa (har han förutom sitt utseende även ärvt min fars snickarglädje?) som blivit lite vinglig. Så där jag, nu är det dags att vinka av dem. Farväl älskade storpojkar. Ha en säker resa hem. Amen.
