Kategori: Voyage
The best journey takes you home
Sista kvällen innan mini-semestern
Packar för Nice.
Vad behöver jag egentligen?
Datorn. Laddarsladdar. Mobilen. Pass.
Allt annat finns ju redan där.
Det var annat förr, då var min sminkväska större än handbagaget. Nu är jag en annan. Inte bättre eller sämre, bara en annan. Att jag klippt min högra stortånagel på tok för kort och fått nageltrångs-känningar är inget jag kommer att dryfta, nej det skulle bara indikera på åldersförändringar. Jag ska försöka tänka ungdomligt. Få se nu..? Har jag solskydd med? Nej det var inte ungdomligt tänkt. Har jag lagt fram en fab rese-outfit? Lite faktiskt. Men ändå praktiskt som det anstår en man i min ålder. I morgon åker vi hemifrån 04:50.
Bed för mig.
Plötsligt händer det
Vi lämnar Italien, slottet och våra vänner. Men. Vi ses snart igen. Addio miei meravigliosi amici
Farliga djur & färskosts-mackor
Idag är det bara jag, Zeb och Danjell i huset på kullen och vi passar på att göra saker för oss själva.
Danjell pysslar om gården och sitt företag, Zeb röjer en skogsstig mellan de båda gårdarna och jag försöker förbereda mig för föreställningen (som nu bara ligger en månad bort) Min sång ljuder över de toscanska kullarna och okända kryp uppenbarar sig (likt Askungen) runt omkring mig på stenplattor och husväggar. Jag försöker att slappna av, men i ett främmande land vet man ju inte vilka djur som är farliga eller inte. Det finns farliga skorpioner och EN farlig tusenfoting (som tydligen är genomskinlig) Det finns varg och vildsvin och en och annan giftspindel. Jag dödar allt som ser ut som spindlar, men de som kan hoppa var tydligen inte spindlar utan små syrsor (som dessvärre fått möta min flipflop-sula tills jag fått den informationen)
Så där vid 17.00 så strålar vi samman för en förrätt. Danjell har fått nytillverkad färskost och på den smetas hans hemgjorda fikonmarmelad (det växer fullt med fikonträd runt om oss). Livet är underbart.
Att flanera i Florens
Danjell och Hanries barn går ju i en internationell skola inne i Florens (typ 45 minuters körväg) och denna tisdag så åker jag i ottan med dem in till storstan. Medan Hanrie tar hand om deras lägenhet inne i Florens så hyr jag och Danjell istället cyklar och beger oss ut i en fantastiskt vacker stad. Det ena huset tävlar om att vara vackrare än det andra och vi flanerar runt och super in kultur. Vi gör några stopp på design-secondhand affärer, stannar till på en VÄLDIGT välsorterad parfymaffär (när jag skriver etta med versaler så innebär detta att det är MAKALÖST) och möter sedan upp Hanrie för lunch.
Det blir sedan dags att åka åter till det toscanska berget och vi tar våra hyrcyklar och styr mot bilen. Det är första gången jag använder elcykel och det var roligare än jag anat. Amen.
Nedvarvning i Toscana
Jag har glömt bort hur vackert Toscana är, men omg. Jag vaknar nog först av alla och ser den glödgande gryningen svepa in över landskapet. Ååå. Jag kokar mig en kolsvart espresso och sätter mig ute i den prunkande trädgården och skriver – tänk om varje dag kunde börja så här?
Sedan går hela dagen åt att rota sig, att bara sitta ner och försöka få rytmen att halveras. Ta ett dopp i polen, äta plock-lunch i form av delikata charkuterier, ostar och bröd. Vermentino? Ja tack!
Men oj, nu är det dags att göra mig klar för kvällens restaurang. Må gott nu alla och tänk inte på att det nu är 18:37 är 25 grader varmt här. Nej det pratar vi inte om.
Kram kram
På en toscansk kulle
Vi flyger mot Italien och Toscana! Ja där ska vi möta upp våra vänner Danjell & Hanrie i deras nya hus. Ja det är faktiskt inte bara ett hus,nej de äger liksom alla hus som ligger på en underbar toscansk kulle utanför Florence.
Hanrie har just varit hemma i deras andra hem i Kalifornien och vi landar liksom samtidigt. Det går smidigt FÖR OSS, men Hanrie åker fast i tullen för konstsmuggling!!! Dessa män har en enorm konstskatt både i målningar och fotografier och nu var tanken att ta med lite konst från USA till Italien. Men… Konst-lösa åker vi sedan till deras underbara hemman (vi får försökta få tag på konsten i morgon) och vi installerar oss i ett litet separat hus med en fantastisk vy.
Det är nu ett halvår sedan då de besökte oss i Luleå och då vi tog med dem på äventyr, men nu är det vi som ska få andas ut här i Paradiset. Det känns som om deras tvillingar har växt sen sist vi såg dem och vi får så mycket kramar att jag blir salig. Sentirsi bene!
