Författare: mio

mio

Lilltån förmedlar

C'est la vie

Vi har nu klivit in i Oktober och jag är liksom inte färdig med vår praktfulla höst. Än går jag runt vår fjärd utan vantar, ännu brinner bladen likt guld på våra träd. Men jag känner det i lilltån. En storm är på väg. En storm som ska röva bort allt guld och vår höst. Jag bävar.

mio

Benträning & bokrecension

C'est la vie

Tråkiga tisdags-saker att träna är = benen. För mig iallafall. Men idag tar jag ta i det hela och ger mig i kast med ett utdraget benpass. I öronen (som distraktion för det tråkiga) har jag ljudboken ”Slutet var bara början” av Anders Nilsson (Boken omnämns med lite priser, men jag vet inte… ) Jag är lite besviken på böcker på sistone. Är det jag? Är det något fel på mig? Sist köpte jag boken ”Air” men det känns som om den svävade mellan en urtråkigt vardag och ett spännande lajv-fantasy-liv. Borde jag recensera böcker? Mest troligt inte. Jag borde träna mina ben istället. Dagens insikt typ…

mio
Words

Musikskapande: där man kallar det ’konstnärlig process’
när man egentligen bara pratar med sig själv i olika tonarter

mio

Jag gratulerar

Bric-a-brac, Musique

Nej mitt tävlingsbidrag i kompostiörstävlingen gick inte vidare. Men istället säger jag ett stort GRATTIS till de tre finalisterna (Ingá Máiiá Blind med låten ”Schack”, Maze of Graze med låten ”Needles and Chains” och Sunny med bidraget ”10000 meter”) som ska göra upp sinsemellan om vilket bidrag som ska få representera Norrbotten.

Det bästa med att ställa upp i denna tävling, var att denna låt också blev startskottet för en hel bukett av låtar. Just nu har jag nio låtar klara (en saknas) och kanhända blir det hela en förställning på Norrbottensteatern här framöver. Amen.