Det stora bröllopet

Och så är det alltså dags. På en flotte ute i Sörbyn så blir Amanda och Maria ett. En underbar vigsel med den fantastiske vigselförättaren Korpis-Jocke och med skönsång av Magnettes-Rebecca. Efter vigseln så hinner jag fotografera paret medan de poserar för sin fotograf.

Middagen blir supergod, talen många och fina och vi hamnar invid ett fantastiskt sällskap vid vårt bord, ja se på denna bild. När klockan är 02:30 så går jag lycklig till sängs.

Jag kommer inte ihåg när jag var vaken så här länge, men en sån här dansant fest gör att det var värt varje minut. Jag vet att jag kommer att vara trött i morgon, men ibland (bara ibland) får man tjuvlåna energi från morgondagen. Amen

Gissningslekar & enögda lurifaxer

Det är onsdag och senast 15.00 har jag lovat hämta barnbarnen från förskolan. Sedan stundar dagens fruktstund som även blir en gissningslek och en språklektion. Jag har lagt en ananas i en tygpåse och utan att öppna den få de klämma på påsen och försöka gissa vilken frukt det är.

Frances gissar ”ananas” på en gång medan Vincento svävar i väg och gissar ”päron”. Då jag går på toaletten så förstår jag att Vincento tjuvkikat i påsen för helt tvärt så är han tvärsäker på att det är just en ”ananas”.

Vi käkar upp denna goda frukt och jag lär dem att ananas heter pineapple på engelska. Vincento känner ju igen ”apple” och jag berättar att om man översätter ordet ordagrant så blir det tall-äpple.

Vincento tycker inte om att ha lapp för ena ögat även om han varje dag ska ha just det i några timmar. Jag ritar dit ett öga på plåstret och vips blir det roligare och vi ringer farfar Zeb och farmor Eve och överraskar dem med det nya ögat. Tack för att jag får vara med er gullungar. I love you!

En söndag fylld av kärlek

Denna söndag fylls med kärlek. Kärlek mellan varandra, kärlek till min familj. Ett lång-samtal med mor, ett pt-tass med Amoranda + lunch.

Vi skulle egentligen ha haft en Tallbergs-helg med Vincento och Frances, men då de blivit förkylda så var det bäst att stanna hemma.

Ikväll väntar filmen vi inte hann se igår, då vi fick främmande. Can´t wait!

Jag avlutar med en kärlekssång som jag en gång skrev till min make, men som i föreställningen ”Mon ami Mió – Duets” fick nytt liv tillsammans med pralinen Jessica Stenlund. Mycket nöje!