Kategori: C’est la vie
Minus 28
Ja det är 28 grader kallt då jag ska gå till jobbet och det är bara att ta på sig det varmaste man har. När man väl kommit ut så påminner första andetaget om något som liknar astma, ja luften är torr och kall. Men när man vant sig av några puffar så känns det inte så farligt alls.
En oro att såna här köldknäppsdagar är ju att inga kunder ska dyka upp pga svårstartade bilar, men kors-i-taket dyker alla upp.
På gymmet leveterar jag, ja jag höjer mig från Covid, från mörker och elände. Amen.
Maniska drag
Ibland fastnar man i saker och ögonblick och man kör dem i repeat utan att de på något sätt verkar göra en uttråkad. Jag vet att jag sett filmerna ”Long Kiss Godnight”, ”Yent´l”, ”Cabaret”, ”Hello Dolly”, ”Kaktusblomman” och ”Matrix 1” hur många gånger som helst (nu pratar vi typ 30 gånger vardera) och jag har inget emot att slå på något av dem igen ikväll.
Jag vet också att jag lyssnat på Barbra Streisands ”The Broadway Album” galet många gånger OCH läst ”Tidvattnets Furste” minst 25 gånger.
Vad har ni för filmer, böcker och album (etc.) ni satt på repeat?
Just nu lyssnar jag maniskt på en ljud-inspelning då min kompis Jossie fick hemligt besök (på en fest) av vår kompis Andy. Han hade gömt sig under en trapp i ett sorts ved-utrymme och hon blev så galet rädd och glad. Lyssna på skräck-skriket!
PS: Jag har lagt på lite bakgrundsmusik för att få lite mer stämning.
En värmande blogg
Ops, visserligen har jag önskat mig vykorts-vinter MEN snön verkligen viner på mina 5000-stegs-promenad! Nu är värme en viktig komponent (vart har jag lagt täckbyxorna?) och te, miso-soppa, vetekudde och kronljus värmer gott.
Biblo-Agneta (jag skriver Biblo innan så att ni ska skilja henne från Abba-Agneta utfall hon skriver till mig senare) är en kund till min man har lovat sticka mig en filt! Så älskvärt.
MEN Zeb som känner mig väl tipsar Biblo-Agneta att hon inte ska köpa valfritt garn då jag tydligen är detaljpetig när det gäller nyanser (enligt Zeb – etc etc) så jag rusar iväg till garnaffären och väljer ut ett ull-baserat garn som är rosa-beige-krämvit-fägat.
Vad tycks?
Njut av vintern mina kära och tindra med ögonen som jag inbillar mig att barn gjorde förr då Kung Bore tog tronen i besittning fram till april.
#bekräftelse
På sätt och vis söker vi alla bekräftelse, en sorts stämpel på att vi duger, är åtråvärda eller åtminstone räcker till. De ”sociala” medierna har med hjälp av like-sen triggat igång en sorts lavin som bara fortsatt att rulla. Vi lägger ut bilder på våra barn och barnbarn, på vår inredning och hem-virkade kuddar. Vi postar stories om vår fantastiska fysik men även på gastro och Champagne-intag samt vårt surdegsbröds-bakande. Out-fits och make-up är också stort, i värsta fall med ett adderat filter-beroende. Vår sångröst och vårt instrument – etc etc. Pre-Coronan var resor en riktig like-fest, men nu mörkas resandet i rädsla för pöbeln.
Jag fnittrar först till lite då jag denne unge man och hans ”bok-tips” bara för att sedan få en klump i magen då jag inser att jag inte är ett dugg bättre. Jag skrollar rodnandes tillbaka mitt insta-flöde till 2019 och börjar sedan panikartat radera bilder som jag själv publicerat innan dess. 2020 må för många ha vart ett svart år, men själv har jag genomgått en sorts katarsis (begreppet användes av Aristoteles som menade att tragedin renar oss) och landat på ett litet annat ställe (fortfarande mänsklig och tyvärr i ett behov av syndafalls-bekräftelse – dock i lite annan skepnad)
Vi ändras, vi lär oss och vi går vidare. 2021 – nu kommer vi!
2021
Det här är första dagen på det nya året och sålunda också den lataste dagen på 2021. Eftersom vädret tenderar att bjuda på regnskurar lite här och där så får man göra raska små promenader då det är uppehåll. Men det är fantastiskt vad fort en dag kan gå utan att man egentligen gjort något alls.
Till middag lagar jag dock lax i ugn med ett täcke av gåslever som jag mixat med kryddor och citron. Till detta en mos av potatis och morötter + sallad = mycket gott!
Det är nu officiellt ett nytt år och nu gör vi det bästa med att vara vårt allra bästa va? Nu kör vi!
Lugna lördagen
Jag misstänker att det är firmafesten som satt sina spår i kroppen, men faktum är att jag denna lördag bara har ork att förflytta mig framåt i sakta mak. Jag ställer in träningspasset och bestämmer mig istället för att kosta på mig en powernap. Det blir ingen liten ”lur” nej jag stuper faktiskt isäng och tar en två timmars massiv sömn.
Nu har jag vaknat. Fått en dubbel espresso och en stav Twix och mår mycket bättre. Dagens soundtrack ser ni här invid, ja slå på den då du känner dig lite härjad. Må gott mina vänner.
23 år senare
Själv har jag nog en rätt skev bild av mitt åldrande, ja jag tänker väl att jag fått några grå strån på sin höjd. MEN då vår salong (världens bästa och proffsiga frisörer på Sax & Maskin) helt plötsligt är 23 år gammal så får jag en bild av Andy från starten.
Det coolaste 1997 är retro 70-tal och vi har gröna medaljongtapeter och tydligen ett 50-talst golv. Vi har var sin stringhylla för arbetsprodukter och vi väger 20 kg mindre vardera.
Livet är toppen och det går vidare!
När det skakar
I en skakig Corona-värld så balanserar vi upp saker och ting så att livet på nåt sätt kan fortsätta lite som förr. På salongen jag jobbar på så erbjuder vi kunderna munskydd, och om de önskar så bär vi visir.
På gymet så spritas det som aldrig förr. Det är väldigt få besökare men de som är där gör verkligen sitt bästa att sanera. Klasserna är decimerade till max 8 personer och redskap desinficeras innan man byter station.
Jag ber till Gud om att ett säkert vaccin utan biverkningar ska uppenbara sig typ NU.
