Kategori: Qui

Jag förstår att ni är spända av förväntan hur det gick för oss igår på Tv4s inspelning inför julafton 2023? Ja tack, det gick mycket bra. Det hela rör sig alltså om två fullsatta konserter (typ 800 personer) som spelas in och sedan klipps det bästa ut av dessa.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Mió Evanne (@monamimio)

Tillsammans med de underbara norska tvillingarna Marcus och Martinus (som var så rara och söta med oss att jag bestämde mig för att adoptera dem/ de har ej svarat på detta. Ännu) och superhärliga Loulou Lamotte (som jag önskar bodde här i Luleå och var med i mitt vänskapsgäng) som även lånade ut sina örhängen till Jessique när hon saknade något rött i sin outfit.
Lena Ph verkade vara lite blyg så vi hälsade bara lite smått och Sven Ingvars (som jag trodde var Sven-Ingvars) hann jag heller inte hälsa på. Rosa Kvartetten var sååå proffsiga och glada, Luleå Kammarkör så tonsäkra och Kalix Barnkör ger jag extra applåder för att de orkade sig igenom två hela föreställningar.

Det gick mycket bra för oss att sjunga trots att medhörningen i en kyrka är väldigt svår (jag hörde inget alls) De artister som sjöng solo eller duo fick medhörning i en liten hörapparat men vi var kanske för många. Nu håller vi tummarna att de tar med vår låt på julafton MEN eftersom jag jobbade i kulisserna 2021 på denna drabbning så vet jag att det lokala bidragen klipps bort (förutom barnkör) Ja 90 minuter ska förvandlas till 45. Men, men – det finns ju alltid tv4-play där en längre version sänds.

Tack Tv4 för inbjudan och tack alla artister för denna konsert. Men största tacket sänder jag till min FANTASTISKA ensemble som är så proffiga och fina att det värmer ändå ner i näbbstövlarna.
I love you!

Jag är nu inne på slutet av berättelsen om uppsättningen av showen ”I dur & Moll längs Vitåälven” och jag har tyvärr missat mycket. Många stunder bakom kulisserna med skratt, uppsjungningar, halstabletter, matlådor och bubbelflaskor. Många nya och gamla vänner som förenas i en och samma uppsättning. Den fantastiska orkestern, ljudet och ljuset = ja de krävs många kockar i denna soppa och själv får jag stå där och röra om med sleven.

På lördagkvällen final så hade jag växt till mig. Replikerna hade växt fast och jag tordes kringgå dem lite och lyssna ännu mer på publiken. Om första föreställningen var skratt och andra gråt så bli denna fyllt av både och. I dur och moll-läge liksom. Jag får flera fnittanfall på scenen och tillsammans så rullar dessa 90 minuter på i rapidfart. Lyktorna svävar i taket. Vitåälven jag gjort i cellofan gnistrar i denna mörka novemberafton.

Vi får applåder följt av applåder och vet knappt hur många gånger vi ska tacka och bocka. Publiken är vild och gör oss vilda. Eller var det vi som var vilda och eldade på dem? Kanske både och. Vi blir överösta av eloger och vår ljudtekniker säger att han aldrig har vart med om en så enig hyllningskör till någon föreställning han någonsin mixat. Ett under, tack käre god Gud!
Vi slänger av oss scenkläderna och går vidare in till baren där släkt och vänner möter upp oss. Vi borde sova men vi vill inte att det ska ta slut. Tack alla inblandade för att ni var med i denna show.

Ensemble: Aron Tideström, Jesper Vårö Nilsson, Elisabeth Sandström, Birgit Lind, Jessica Stenlund & Mió Evanne
Orkester: Görel Särs, P-a Peterson Ronander och Göran Fröberg
Ljudtekniker: Donken Karlsson. Ljustekniker: Peter Sandin
Makeup och hår: Sax & Maskin Luleå. Erica, Fanny och Sebastian.
– Tack Norrbottensteatern för att vi fick förtroendet att återvända. Vi ses igen.