mio

Lilla Mexico

Bon appétit

Glad i hågen traskar jag i ottan runt sjön i T-shirt. Helt klart är Luleåborna lite årstids-förvirrade, för jag möter folk med dunjacka och handskar. Herregud, det är väl inte vinter redan?

Jobb, gym och sedan blir det storkök. 16 portioner av hälsosam chili con carne står nu och svalnar på köksbänken och hela lägenheten luktar Mexico.

Oss emellan så är just det Mexikanska köket något som jag inte är så bra på och inte heller så förtjust i, men lagar jag det själv så säger jag JA.

Det är måndag och det är nära till fredag.

mio

Manusläsardag

C'est la vie

Det är söndag och den är reserverad för manusläsning (showen närmar sig med stormsteg och har du inte köpt biljetter ännu så är det verkligen dags nu! Köp dem här) och Zeb är utflugen och jag är ensam i lägenheten.

Nu undrar ni kanske hur det gick? Dåligt säger jag! Efter fem timmars rabblande var det som om alla scener rörde ihop sig och jag famlade runt. Panik. Men det finns universalmedel för förvirrade hjärnor. Först en powernap på 45 minuter sedan gymet i 60 minuter – BAM! Sedan var orken och orden nästan på plats, iallafall första halvan av föreställningen.

Vissa gräsänklingsdagar äter jag nudlar. Inte idag. Jag gör istället en god champinjon-gräddsås. Jag sätter en hjortfilé och klyftpotatis i ugnen och häller upp ett glas rött vin. Bra jobbat Mió, bra jobbat!

mio
Bon appétit

Småbakis kliver jag ur sängen och tillverkar en kur! Få se nu vad har jag i kylen då..?

1 Citron

1 Banan

1/4 Chili

2 Körsbärstomater

1/2 Avocado

2 dsk Moringa-pulver

2 dsk Collagen

Kanel, Kardemumma

Is

mio

En försenad födelsedagsmiddag

Bon appétit, Team Evanne

Idag är det dags att bjuda ut ungarna på en lite försenad födelsedagsmiddag. De har redan öppnat sina paket (Aidan fick en högtalare, Amoranda ett bestick-set) och nu är det dags att fylla magen. Vi promenerar till Cg:s och ännu är kvällarna så varma att vi kan sitta ute på deras veranda. Maten är som vanligt galet god och vi njuter och surrar på.

Tänk att vi nu har så stora barn att de liksom vuxit ikapp en. Inte i ålder då, men i det man pratar om/ är med om. Det känns som nyss Då Aidan fick en lapp för ena ögat (han har mega-dålig syn) och som i går då Amoranda plockade grannens alla blomknoppar från deras blombänk och sedan dekorerade deras uppfart med dessa (de blev RASANDE!)

Sedan cyklar vi var och åt olika håll, Aidan hem till fru och barn, Amoranda hem till sig. Det är kulturnatten och stan ljuder av olika konserter. En del av mig vill stötta alla dessa musiker som utan gage uppträder denna kväll, men en starkare del av mig kryper ner under täcket. Amen.