Författare: mio
Food, in the end,
Louise Fresco
in our own tradition,
is something holy.
It’s not about nutrients
and calories.
It’s about sharing.
It’s about honesty.
It’s about identity
En tre-rätters
Idag gör vi en festmåltid tillsammans. Musse gör förrätten vilket är en sorts bruscetta med tomater och soltorkade tomater + getost i en underbar mix.
Jag gör huvudrätten vilket är ugnsbakad smashad potatis (förkokt) som är dränkt i olivolja, vitlök, rosmarin, flingsalt och pecorino. Till det en kycklingbiff där jag kört den hackade kycklingen i mixern med persilja, salladslök, tapenade, oliver, apelsincest, pressad apelsin, curry, ägg, ströbröd, honung och lite kryddor. Det hela serveras med sallad OCH dijon-majonäs samt ett gott vin. Mmm. Efterrätten står Zeb för, men den har ännu inte serveras för vi är tokmätta.
Books are
Stephen King
a uniquely
portable magic
Låg energi & höga kickar
Jag sover länge. Med länge menar jag åtta timmar och det är planerat. Jag har mycket att ta igen. Dessa åtta timmar blir inte det enda jag sover, nej jag slumrar även idag in på stranden denna eftermiddag, med vågorna som vaggvisa.
Jag tog mig även till gymet idag men kroppen var inte riktigt med mig efter förkylningen. Men jag ska ta det lite steg för steg och i morgon blir det säkerligen lättare. Efter lite sömn så blir jag faktiskt pigg och orkar med några höga kickar innan det är dags att krypa ihop med mina två böcker.
En för örat, en action vid namn ”Tio dagar” av Leffe Grimwalker. Jag ser redan filmen framför mig. En bok för ögonen. nämligen ”Måttet” av Nikki Erlick. Jag vet inte vad som väntar mig, men denna roman verkar lovande. Vi hörs!
Live life with no excuses,
oscar wilde
travel with no regret
Kurorten
Det är dags för SEMESTER! Ja efter att ha jobbat hela juli och augusti så händer det plötsligt. Vi sätter oss på planet till Nice (PS: Hamnar vid Duplantis i loungen på Arlanda) och är framme där just efter lunch. Musse (Zebs bonusbarn) är också med oss och vi letar oss snabbt ner till stranden. Det finns en önskan från min sida, nämligen att ta i kapp lite sömn och få bort den rest av Covid som ännu tar lite ork ur lungorna. De 87 trappstegen upp till vår lägenhet har väl aldrig känts så ansträngande. Men nu tänker jag kurera mig och redan på stranden börjar det. Zeb lägger ut denna film då både jag och Musse somnat in. Ackompanjerade av Medelhavet i en underbar temperatur. Amen.