Författare: mio
Återkomsten
Jag lämnar familjen i Norge bakom mig och i ett nafs är jag åter i Luleå. Zeb har fixat lunch åt mig och sedan har jag en lugn dag för mig själv då han skyndar åter mot jobbet. En promenad i solen? Tvätta upp rese-kläderna? När man besöker barnbarn måste man ha i beräkning att samtliga tshirts sedan bär spår av barn-snor eller mat som befunnit sig någonstans på deras kropp. En powernap? Jag försöker men Amoranda väcker upp mig efter 10 minuter. En bok? Yes. Jag är inne på den andra spännande boken av Hamit Aktas ”Där ingenting någonsin händer” Kuslig.
Tack för i helgen Armand, Ingy och barnbarnen!
Farfar Mió tränar parkour & spelar boll
Det är liksom sista dagen här i Stavanger, ja i morgon bitti flyger jag åter hem till Luleå. Det är mycket som ska hinnas med idag, ja hela unga Familjen Evanne ska få sig en klippning och sedan ska hunden Sidney ut och motioneras. På vår motionsrunda hänger barnen förstås med och vi tränar parkour och spelar fotboll.
Till lunch lagar jag lyx-lax i ugn och Armand har lovat bjuda mig på tacos i afton.
Heja Norge!
Grandfathers
are simply
antique
little boys
Livet som troll
Lördagen är lika gassande som fredagen och vi åker in till Stavangers vackra centrum där kullerstenar leder oss fram mellan vackra vita trähus. Där hittar vi även en spännande lekplast som håller oss sysselsatta denna förmiddag.
Då vi kommit hem så har rollen som ”troll” tagit på krafterna. Ja jag har jagat barnbarnen runt mellan attraktionerna och hotat att gnaga på dem. Jag tar mig en liten tupplur och vaknar otippat upp två timmar senare. Världens längsta power-nap – ja detta är livet för ett troll.
Jag klipper sonen Armand (i morgon ska resten av familjen friseras) och lagar middag till dem. Ja det gäller att skämma bort dem maximalt då vi är här så sällan. Leve Norge!