Författare: mio

mio

Långkalsongs-praktikan

C'est la vie

Varje morgonpromenad är som ett äventyr. Förutom att stigen är blank som en spegel (och dubb-skor behövs) så är landskapet som en magisk målning man stiger in i. Kylan är än så länge inget att bekymra sig över och enligt min praktika ska man hålla ut utan långkalsong fram till minus 15 grader. Tre grader kvar då, tills den riktiga vintern biter en.

Min fars praktika var en annan. Han bar långkalsong fram till midsommar och så åkte de på igen till älgjakten i september.

Börjar långkalsongens era att ebba ut? Faktum är att de flesta jag känner tar till täckbyxorna på en gång. Och jag erkänner, det är smart. Det är lättare att kränga sig ur dem än att ta av sig långkalsongerna.

Varje morgon är ett äventyr. Håll balansen och se till att du har reflex. Amen

mio

Plötsligt händer det

Merde

I år händer det igen. Jag blir kontaktad och tillfrågad att fixa frisyrer till Melodifestivalen 2025 där den startar i Luleå. Det är meningen att jag ska känna mig smickrad, jag förstår det på meddelandet MEN: Jag har vart med om det här en gång tidigare, gjort håren till detta musikarrangemang OCH DET SÖG! Jag har liksom inte pratat om det tidigare men faktum är att jag fortfarande är förbryllad över att den som styrde över oss frisörer skapade en så väldigt tydlig hierarki istället för ett stort samarbete. Vilken förlust, vilket svinn på kraft och glädje! Hen trodde att hens storhet byggde på att trycka ner andra – och det här är ju en klassiker. Men jag tackar nej, även om uppdraget hade passat mig som handen i handsken. Jag orkar liksom inte gå igenom det en gång till. Jag hoppas ändå att de 2025 lärt sig hur man behandlar sina medarbetare. Att en glad frisör även blir en bra frisör.

mio

Två sorters vågor

Sax & Maskin

Idag är vågornas dag. Här ser ni två kunder som jag klippt en page på och sedan stylat med vågor. Vågor på två olika sätt. Brita har fått klassiska vågor som man fönar med kam ala moviestar. Det är rätt klurigt och man behöver av och till träna sig för att klara av det. På Mirjam har vi däremot använt oss av en våg-tång som jag köpt in från USA. Stora härlig något som man kan rufsa om. Härligt! Jag älskar vågor både i hav och hår.

mio

Big in USA

Musique, Qui

Dom om min förvåning då jag uppmärksammar att en låt jag en gång var med och spelade in (2015) åt ett franskt skivbolag, plötsligt kastar sig mot toppen. Tänk typ en rock-version av ”we are the world” men här sjöng en massa franska artister för Loulou och till stöd för ett handikapp. Jag hade helt glömt bort min medverkan men ni hör mig i en mening på 00:47! Var lyssnar man på denna låt då? 1: USA, 2:a Storbritannien, 3:a Tyskland. Hur det kommer sig vet varken jag eller Xavier som äger det franska skivbolaget.

mio

En dag i studion

Mon Dieu, Musique

Jag är helt färdig. Jag har tillbringat dagen i Donkens skrivstudio och både rösten och huvudet är helt slut. Hesare och hesare blev jag (och lite mindre nyanserad) för varje omtagning är jag rädd för. Men men, så är livet som artist!

Jag vet inte riktigt hur långt vi hunnit i projektet men många låtar är halva duetten inspelade men väntar på sin duettparter. Can´t wait!

Då jag kommer hem steker Zeb mig en entrecote och bjuder på potatisgratäng och sallad (+ ett glas rött) Jo jag tackar. Tröttheten bytts ut mot tacksamhet.

December är här nu och det är dags att tända staken. Amen!