Författare: mio

mio

En fd hopprepsprins

Fitness

Musse, Zebs bonusbarn åker hem idag. Vi har spenderat 4 intressant dagar med varandra här i Nice men nu är det dags att vinka adjö. Tänka sig att jag är 35 år äldre än denna blivande mäklare och att jag har fått möjligheten att göra ett studiebesök i den världen.

Jag försöker hoppa hopprep på gymet idag, ja det sägs att det är som att cykla – att kroppen liksom ska komma ihåg det. Men det är inte sant, dubbelhoppen suger. Jag som var en hoppreps-prins, men idag överlever jag nätt och jämnt. Jag måste träna på detta.

mio

Plötsligt händer det

Merde

Jag är på väg hem från gymet. Jag står vid ett övergångsställe och väntar på grönt. En kvinna kliver ut en meter framför mig på vägen och kollar sin telefon. En buss dyker upp som från ingenstans och kör rakt mot kvinnan och tutar. Instinktivt tar jag tag i kragen på hennes jacka och drar henne tillbaka. Hon blir rädd och skriker allt vad hon kan och vänder sig om mot mig och försöker bli fri. Jag släpper henne inte och bussen passerar. Jag säger först ingenting för min franska är bortblåst, men hon ser att vi är lika skräckslagna båda två. ”Bussen” säger jag plötsligt på svenska och eftersom det heter ”Le bus” på franska så förstår hon plötsligt händelseförloppet och upprepar panikartat ”merci, merci, merci”.

mio

En alldeles egen dag

C'est la vie

Det är utflyktsdag och en bil är hyrd för att ta oss till St. Tropez med omnejd. Men helt plötsligt bestämmer jag mig för att ta en dag med mig själv och Zeb och Husse får åka iväg på äventyr på egen hand.

Själv så jobbar jag hårt med manuset till nästa föreställning och jag är nästan framme vid halvlek då jag tar paus för att gå till gymet. Det är väldigt ansträngande att repetera och försöka minnas alla repliker, så att gå till gymet känns vansinnigt befriande.

Jag lagar sedan en enkel lunch och det blir spagetti med svamp, vitlök, haricots verts och en ört-korv som jag köpt hos slaktarn. Till det ett glas rött. Nu stundar power-nap och sedan är det dags för manuset igen. Jag ska bli bättre på att ta dagar med mig själv, det här var ju underbart!

mio

En tre-rätters

Bon appétit

Idag gör vi en festmåltid tillsammans. Musse gör förrätten vilket är en sorts bruscetta med tomater och soltorkade tomater + getost i en underbar mix.

Jag gör huvudrätten vilket är ugnsbakad smashad potatis (förkokt) som är dränkt i olivolja, vitlök, rosmarin, flingsalt och pecorino. Till det en kycklingbiff där jag kört den hackade kycklingen i mixern med persilja, salladslök, tapenade, oliver, apelsincest, pressad apelsin, curry, ägg, ströbröd, honung och lite kryddor. Det hela serveras med sallad OCH dijon-majonäs samt ett gott vin. Mmm. Efterrätten står Zeb för, men den har ännu inte serveras för vi är tokmätta.

mio

Låg energi & höga kickar

C'est la vie, Fitness, La France

Jag sover länge. Med länge menar jag åtta timmar och det är planerat. Jag har mycket att ta igen. Dessa åtta timmar blir inte det enda jag sover, nej jag slumrar även idag in på stranden denna eftermiddag, med vågorna som vaggvisa.

Jag tog mig även till gymet idag men kroppen var inte riktigt med mig efter förkylningen. Men jag ska ta det lite steg för steg och i morgon blir det säkerligen lättare. Efter lite sömn så blir jag faktiskt pigg och orkar med några höga kickar innan det är dags att krypa ihop med mina två böcker.

En för örat, en action vid namn ”Tio dagar” av Leffe Grimwalker. Jag ser redan filmen framför mig. En bok för ögonen. nämligen ”Måttet” av Nikki Erlick. Jag vet inte vad som väntar mig, men denna roman verkar lovande. Vi hörs!