Kategori: C’est la vie
Allmänt skitväder med påföljande lyxkväll
Idag är det ett sånt här väder, allmänt kallat skitväder. Det är bara minus 6 grader, men (enligt min app) det ska kännas som 16. Efter jobbet, efter pt-passet med Amoranda så bjuder vi in Chrystella in i värmen. Ja jag har förberett fin-vin, fin-kött och en potatis & palsernacke-låda = mmm.
Hoppas ni får en mysig fredag ni också. Sänder er en värmande kram!
På rätta vägar
Ett tips jag vill dela med mig är att vara noggrann med vilka vänner du väljer att ha nära dig, ja man blir lik de man umgås med. Man kan ha vänner av olika slag ja en del tar med en på äventyr ut i världen andra delar man tankar med, men välj med kärlek och omsorg.
Zeb ser på en ny teveserie (Men of West Hollywood) och efter 5 minuter vet jag att den är skadlig för mig. Jag ser heller inte skräck för jag är rädd om min skönhetssömn, lyssnar inte heller på allt för stressig musik (behöver frid samt att sänka mitt blodtryck)
Vi behöver alla olika saker och det finns givetvis ingen universalregel på vad som är rätt och fel. Men försök att komma underfund med vad som leder just dig på rätta vägar. Amen.
February is just plain malicious.
Katherine paterson
It knows your defenses are down.
En stigande sol
Vintern kommer åter och temperaturen sjunker till nästan 20 grader. Det gör ingenting för i kompensation så stiger solen allt stadigare på himlen och det är en fröjd att ta sin dagliga tur runt sjön.
Jag oroar mig lite för helgens resa till Norge då omicron verkar köra ett bowling-race över Sverige. Samtliga frisörer (utom jag) har idag stannat hemma pga förkylnings-symtom. Bu! Nåväl när man väl blivit golvad så är det väl bara att resa på sig och förhoppningsvis är just detta det sista vi hör om Covid.
Nej nu mina kära läsare kommer solen och allt vänder. Allt ska bli bra och vi ska åter få njuta av alla möten som hägrar här framöver. Amen.
I väntan på skuggan
Det är torsdag och min sista kund avbokar sig, är det kanhända omicron? Runt omkring oss svävar denna olyckliga ande som tydligt dömt oss alla till underkastelse och modstulet är det väl bara att invänta denna farsot.
Men istället för att rädslas så utnyttjar jag min eftermiddag med att laga festmiddag, ja snart kommer Amoranda, Aidan och pojkarna hem till oss. Tjoho!
Kråk-kluster & den annalkande döden
Det är då jag på min promenad passerar kyrkogården som jag tittar upp och blir stående. I de enorma björkarna som svajar över gravstenarna, så sitter kråkor i stora kluster. De gungar lite sorgligt fram och tillbaka och jag få för mig att de är själar som inte kunnat släppa taget, som blickar ner på sina gravar och som saknar den kropp som en gång var deras.
Min mor sa i helgen att hon hade max fyra år kvar att leva (I vår familj är vi inte rädda för detta samtalsämne) men att hon redan nu var redo och kände frid över det som väntade.
Nej mor kommer inte att svaja i några trädtoppar och våndas avskedet, nej hon kommer att flyga så fort det går upp till far och till det paradis hon vet kommer att öppna sig.
Sengångar-stil
Torsdag. Jag har lite problem med semester-avvänjningen. Var tog ostronen, champagnen, powernapsen och baden vägen egentligen? Men jag försöker komma igång – hör jag ett ”hang in there”?
Morgonpromenad: Nej jag hinner inte. Gymet: Nej jag orkar inte. Just nu räcker energin till att jobba och att laga mat, men det får vara så just nu.
På måndag börjar en ny vecka…
Frances & farfar pottränar
Det har nu vart två veckor sedan jag träffade barnbarnen Vincento och Frances. Man kan tro att det inte händer så mycket mycket på 14 dagar, men då bedrar man sig.
Frances har fått ett mycket klarare språk och är nu så gott som blöjfri då han är hemma. Idag då jag var barnvakt så vägrade han dock att gå på pottan utan krävde att förskole-blöjan skulle få stanna kvar. Storebror Vincento var inte nöjd med förloppet och inte heller över min slappa attityd.
Älskade barnbarn, ni är dagens höjdpunkt!
En i det närmaste hel-nyttig dag
Efter några timmars flight är vi åter hemma i Luleå. De har i sin tur haft några dagar med minus 30, men vi kom hemdragandes med blida.
Så det är nu tisdagkväll och vi försöker få ordning på vårt liv. Min förmodade 4-kilos viktuppgång visade sig vara 1.7 (puh) men vi har satt igång hälsolivet bums.
Nyttig frukost, nyttig lång-morgon-promenad, nyttig lunch (FUCK – en kund kom och gav oss semlor) Nyttig middag och därefter tillverkning av nyttiga matlådor.
Så det blev iallfall en i det närmaste helnyttig dag, ja vem kan avstå en semla?
