Det drar ihop sig. Alla vet det. Jag vet det där jag går runt sjön numera i munkjacka. Alla vet det även de gul-svedda träden, sålunda fåglarna. Med lätt nervösa vingetag flaxar de runt i okoreograferade rörelser och jag har ingen aning vad de håller på med. Äter de upp sig innan avfärd? Peppar de varandra och den förste som beger sig söderöver följs sedan av de andra? Vart ska de? Nordafrika? Så långt. På jobbet blir det idag b.la en permanent! Tänk så kul att kunna förändra ett hårs struktur. Det blir liksom mer hår, mer ombonat och så fint. Yvonne du är en supermodell! PS: Visst följer ni vår salong Sax & Maskin på Instagram och Facebook?
Kategori: C’est la vie
Livet som hemmaman
Jag har tagit ledigt denna måndag för att jobba med mitt manus till den kommande föreställningen. Det går så där… Jag gör först frukost och tänker just sätta mig vid datorn då jag ser att solen skiner och tänker ”jag börjar med en promenad” Efter promenaden sätter jag mig vid datorn bara för att komma på att om jag går till gymet först så passar det bättre ihop med lunchen. Det blir biceps och triceps och sedan lunch. Av lunchen blir jag sedan så trött att jag unnar mig själv en liten powernap. Jag sätter inget alarm och sedan vaknar jag upp två timmar senare bara för att komma på att jag måste börja med middagen. Är det så här hemmafruar haft det i alla år?
Sänd mig styrkekramar
Förändringar
Vi förändras lite varje dag. Lite bättre blir vi allt och samtidigt är det något som blir sämre. Mina vader har på något sätt ”delat” sig (Gud vet hur och varför) och blivit som rejäla masurknölar. Jag tror det räknas som plus för att jag blivit starkare men säker är jag inte.
Mitt tålamod för idioter har samtidig blivit sämre och eftersom naturen gett mig världens sämsta pokerface och nu även en mun som inte kan sansa sig, så måste jag se till att räkna 1,2,3 innan jag tar till orda. Jag tror att det här räknas som något dåligt, men säker är jag inte.
Mitt hår verkar tjockna även om Zeb säger att det är lika tunt som förut och mitt minne verkar bli sämre (fast jag vill flika in att jag kommer jag ihåg vart jag lagt nycklarna) Vi förändras lite varje dag och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Jag tänker ändå ”bra”, men säker är jag inte…
En däng av höst
Det är på min färd runt sjön jag ser det. Jag ser att hösten helt obemärkt färglagt björkallén som går mellan vår lägenhet och salongen. Jag vet inte om jag ska bli glad eller ledsen, men jag bestämmer mig för ”glad” för varför sura för något man inte kan påverka.
Jag såg 30 minuter på en SJUKT DÅLIG FILM igår och jag vill bara passa på att varna för ”Boys Kill World”. JA – Bill Skarsgård är sjukt rippad, ja jag tappar hakan MEN det räcker inte för att rädda denna sjukt dåliga rulle. Vill ni se action så hyr ”Monkey Man” på Sf-anytime istället.
PS: Njut av hösten ni som fått en däng av den!
En daglig dos av drama & frid
I går då jag steg upp (i ottan) tog jag på mig mina gula skurhandskar och gav mig ut i kamp om renlighet. Badrummets vattenlås skulle skuras och rengöras och med hjälp av en lång flaskborste kom jag även åt att skura själva röret mellan dusch och tvättmaskin. Det som satt fast där kan närmast liknas vid en mörkbrun sörja men rent blev det! Brunnslocket fick sig även ett skönhetsbad i klorin. Sedan vidare mot handfat, där flaskborsten även där utgjorde underverk. Väggarna i badrummet fick sig även en omgång med rengöringsmedel/ klorin/ tvättsvamp, toastolen likaså. Till sist alla hyllplan. Sedan frid.
Idag då jag steg upp så ville denna nyväckta hygien-trollkar fortsätta där han slutade och FÖNSTEN var det jag fastnade för. De var fulla med något frökapsle-likt som satt klistrat på utsidan. Då är det tur att fönstren är nya och det bara är att snurra runt dem. MEN, när fönster nr två skulle rengöras så gick något sönder i själva listen där fönstret ska löpa. Så här sitter fönstret nu fast (se bild) och går inte att röra varken fram eller tillbaka. DRAMA. Hur lätt tror ni det är att hitta en hantverkare på en söndag? Det regnar in lite på parkettgolv och fortsätter det så här måste jag tejpa upp en soppåse som skydd.
Varje dag bär på sin dos av drama, men tackochlov också med sin dos av frid. Amen.
1 augusti
Det är den första augusti och om sanningen ska fram så känns det redan nu som för-höst. Efter ÅTTA MÅNADER med snö, hade jag kallt räknat med en bonus där även augusti kunde klassas som högsommar. Men, men. Än kan allt hända. Än kan solen tränga fram och locka till T-shirt och shorts.
På gymet dammar jag av en gammal övning som jag inte gjort på år och finner att takterna typ sitter i. Jag tror jag kunde göra djupare armböj tidigare, men säker är jag inte.
NU ska jag sätta mig framför teven och ta i kapp på avsnittet jag somnade till igår. Vilken serie undrar ni? JO på Apple TV finner ni:
En röd liten stuga
Ni kanske tror att jag är här i Tallberg bara för att lata mig? Fel! 06.00 frukost för att därefter sätta igång med arbetet.
Det här med ”röda stugor” är ju inte bara vackert, nej faluröd färg kräver sitt. Typ vart femte år så borstar man fasaden med en kvast för att sedan måla det. Det tar sex timmar för mig, Zeb och Bec att måla garaget och då är vi helt slut och indränkta i färg. Vi hann inte med bagarstugan som var tanken, men den får vänta tills en annan gång. Nu blir det ännu ett dopp i tjärn innan jag ska sätta igång med att laga middag för elva personer. Amen.
En uppläxning
När jag och Amoranda städade ur hennes lägenhet så såg jag även en bygg-kontainer som stod utställd utanför hennes lägenhet. Jag passade därefter fiffigt på att tömma skräpet i den. MEN den visade sig vara till blott för trä (!!!) och efter en uppläxning fick jag idag cykla om och samla ihop hennes slängde mattor + bråte som nu låg utspridda på gården. Jag försökte se elegant ut (medan de bistra byggarna beskådade mig) men misslyckades. Ett pass på gymet fick mig sedan lugn. Amen.
Slut-tamps-måndag
Förutom att jag SKALAR AV MIG mitt tumavtryck på vänster hand med min nya potatisskalare, så har det varit en fantastisk dag. Men oj vad blod det sprutade! Jag var uppe med tuppen redan vid 5-snåret satte jag igång med projektet ”matlådor”. Idag guidade resterna i kyl och frys mig till en o-klassisk korvlåda! Jag denna dag markerar slutet på vår 4-dagars-semester och nu måste vi rusta för den bistra vardagen.
Amoranda behöver sedan hjälp med sin nya lägenhet och vi åter ut till Storheden (ett för-stads-komplex med allehanda butiker) för att handla gardinstänger, skoställ, balkongmöbler, glas etc etc. Det går rätt snabbt att finna sakerna MEN SEN ATT SÄTTA IHOP DEM tar mig på nerverna. Jag har aldrig och kommer ALDRIG att kunna läsa instruktioner. (När jag var liten hade Kyrkans Ungdom på Elimkyrkan ämnet ”Mobilbygg” på fredagskvällarna. Jag fixade det aldrig utan byggde istället egna skulpturer av de delar som blev kvarlämnade) Vi sänder bilderna här invid till Zeb och Eve (Amorandas mamma) för att skryta då vi skruvat ihop allt.
Det är 25 grader i skuggan idag och inte ens ett eftermiddags-bad i havet kan kyla ner mig. Men nu ska jag inte klaga, nej jag njuta av slut-tamps-måndagen och tänka positivt som t.ex att det finns fördelar att inte ha ett tumavtryck! Amen.
