L’ultima notte con i miei amici

Det är sista natten med gänget och ikväll tar Danjell och Hanrie oss tillbaka till den fantastiska och märkliga restaurangen Sàgona. Det hela är alltså ett hem här i Toscana där någon av och till öppnar sitt hem och sitt vardagsrumsbord och lagar mat för ett mindre sällskap gäster. Vilken bra idé! Känns dessvärre inte som om det skulle funka för Sveriges strama regler.

Så här sitter vi nu. Jag, Zeb, 50-åriga Liz, Danjell, Hanrie och deras tvillingar Archer och Rose. Bear, Shell och deras son Luc. Sista kvällen. Det är nu 20 år sedan vi för första gången träffade Danjell i Kalifornien, och förutom i pandemin har vi i princip setts en gång vare år.

Jag undrar lite när vi ses nästa gång, men jag försöker att inte tänka på det så mycket. Här och nu. Och just här och nu är livet underbart. La vita è meravigliosa.

Alternativ B

Medan Zeb har bockat av kvällen för isbad och möte med gammal vän så ställs jag inför A: Vara helt ensam hemma och njuta av tystnaden som i sin tur brukar leda fram till ett skapande. B: Hitta på nåt själv. Jag väljer B och tillsammans med Chrystella så börjar vi med ett 60 minuters hårt pass på gymet.

När man vart riktigt duktig får man sedan äta pizza och ta sig ett glas rött och det är just vad vi gör. Tillsammans sitter vi där och surrar ikapp och pratar om förvirrade föräldrar med demens och vad spännande som hänt sen vi såg sist. Det är faktiskt ganska mycket och sent om sider tar jag mig hem och somnar i tevesoffan. Klart slut!

40 år senare

Jag vet att det redan är måndag, men i mig bor ännu helgen som flytt. När jag gjorde audition till Brommaskolans Musiklinje så var det för övrigt den första gången jag flög!!! Och efter det att jag kom in (tack gode Gud) så fick jag musicera med detta fantastiska gäng som är så grymt musikaliska. En sida av mig tänker att vi på dessa 40 år knappt åldrats alls. MEN då jag skärskådar dessa två ihopklippta bilderna så ser jag ju att saker visst ändrats. Lite grand. Typ. Cello-Roy hade dött och två av tjejerna kunde inte komma loss, men annars så kom ju resten.

Långfredag med knytkalas

Det är inte bara långfredag, nej det är även knytkalas hos Malou och Kristo. Jag har hand om den ena varmrätten och Zeb om efterrätten. Lamm är ju en klassisk påskmiddag men jag gör det med en tvist.

Jag väljer ut diverse udda lammdelar från frysen, tinar dem och masserar in dem med olivolja, vitlök och kryddor. Sedan får de på blott 100 grader gräddas i ungen tills jag kan skrapa av köttet av benen och göra en lammgryta. Det blir vansinnigt gott, ja i grytan finns rött vin, lök, vårlök, persilja, plommon och citron. Otippad smak-kombo som tog ett tag att få ihop.

Alla har gjort underbara rätter och där sitter vi bara och njuter av alla smaker, av alla röster och långfredagen är lång och i morgon är en annan dag. Glad påsk!

Efter snörika landsvägar

Vi jobbar halv dag och sedan susar vi ut på snörika landsvägar för att ta oss till Maruschka och Pjotr. (PS: Vår bil som är tvåhjulsdriven tar sig ej upp för sista backen pga nyfallen blötsnö) Där bjuds det sedan på suovas, stek på öppen eld. Sedan surr och lära känna Pjotr (ja Maruschka känner jag sedan länge) Middagen blir underbar poke bowl och vi blir serverade både bubbel, vin och Irish coffee. Tack finaste vänner. Vi ses snart igen.

När fredagskvällen bubblar…

När fredagskvällen bubblar de i blodet man är… hungrig. Och sällskapssjuk. Och vinsugen efter EN HEL VECKAS DETOX!!! Jag vet att ni applåderar just nu och jag bugar och bockar. Kristo kommer med världens största köttbit som jag styckar och steker. I köket samlas kockarna Zeb, Musse, Malou, Chrystella, Kristo och Gillian och det tillverkas otroligt goda tillbehör till det fina köttet. Till maten dricker vi detta goda vin som finns på tillfälligt sortiment just nu. Tack kära vänner för att ni kom och bubblade upp vår fredagskväll!

Sammanfattning av lördagen

Från Piteå styr vi åter mot Luleå och i bilen sitter tre nöjda män. Denna lördag ska sedan fortsätta i frosseriets tecken, ja det är dags för Danjell att möta våra bästisar på ett knytkalas. Zeb fixar vin, jag gör en äppel & valnöts-paj (med tillhörande Calvados) medan Danjell förbereder Maragritas genom att pressa 20 limefrukter. Vid 16.30 öppnar knytkalaset hemma hos Malou och Kristo med en bastu och sedan tar de sista förberedelserna vid. Det vankas risotto, köttbrickor, sallader och nybakt bröd – ja ett dignande bord står framför oss. Amen

Danjell kommer flygandes

Idag efter jobbet kommer Danjell inflygandes från Toscana. Denna fantastiska människa bor egentligen i Kalifornien men har med sin man Harry och sina två barn tagit ett sabbatsår och slagit sig tillro utanför Florens.
Medan jag färgar hans hår och klipper honom så förbereder Zeb en festmåltid. Vi skålar för tid som flytt och för tider som komma skall, ja om en månad drygt så flyger vi ner till dem i Italien.
Kvällen kommer krypandes och jag somnar (som vanligt) i soffan till en otroligt dålig ny film (Silent Night) med vackre Joel Kinnaman.

Laga mat med Chef Mió – Lammsadel med potatispuffar

Det är fredag och vi bjuder på middag. Jag ställer mig vid spisen och tillreder en lammsadel jag funnit i min frys. Ni kanske minns när lammet anlände? Jag snittar kappan, smörjer in den med vitlök, timjan och olivolja och steker den på båda sidorna. Sedan ska den in i ugnen. Den skalade potatisen förkokas så den är mitt emellan hård och mjuk. Tillsätt bakpulver i vattnet så blir den krispigare. Sedan vänder jag potatisen i olivolja, vitlök, flingsalt och rosmarin, lägger upp den på en plåt och strör en mix av ströbröd och parmesan över den. In i ugnen. Chaka-L äter ju inte kött så till henne gör jag en torskrygg med ett täcke av tomat, citron, salladslök persilja och kapris. Jag sveper in det hela i aluminiumfolie och in i ugnen. Till lammet så serverar vi detta vin. Passar utmärkt till denna festmiddag! Nu kommer gästerna: