Det drar ihop sig. Inte bara i magen utan också dagarna. I morgon är det sista hel-dagen här för på söndag åker vi hem.
Fånga dagen. Jag gör det. Desperat. Kokar svartaste morgonkaffet. Älskar hett. Blir ett med min man, stranden, havet, balkongen.
Vi blandar G&T och sitter på balkongens skuggsidan (Zebs hudfärg slår i bordeaux) medan mina stora handskalade räkor (från Atlantkusten!) marinerar i ett bad av vitlök, cayenne och Persillada. Snart stundar middag med påföljande balkonghäng. Adieu…
Lugn och ro är allt jag strävar efter men idag kom ett litet pulspåslag. Ja vår nya kyl/frys är på ingående och då kan man ju passa på att dammsuga till ytan. DÅ märker vi att kyl/frysen inte alls har någon ”kontakt” utan bara är navelsträngs-bunden till väggen!
Zeb får då rusa åter till affären där vi köpt elektroniken (leverans i morgon) och höra om de kan ta med en elektriker, vilket det visar sig att de inte alls kan. Grannen i huset säger att det där fixar man lätt själv (hm) medan jag går ut i Fb Riviera-forum.
På ”English-Speakers on the Riviera” får jag svar inom några sekunder på min elektriker-efterlysning, även om svaret inte blir det jag önskar. Steve skriver ”Learn to speak french!” vilket är besynnerligt med tanke på gruppens namn.
Efter några googlingar når jag dock fram till en dygnet-runt-öppen elektriker och han kommer glad i hågen på momangen och fixar en ny kontakt i väggen.
Lugn igen? Jag slutar krampa då den nya apparaten står på plats. PS: Leveransfirman kan inte ringa eller sms:a ett svenskt nummer utan vi har fått köpa ett franskt simkort som vi får pilla in av och till och hoppas på kontakt. Drama!
Ja så var det dags igen, dags att flyga hem till Nice i södra Frankrike. Detta är vår andra semesterperiod och den kommer att vara i nio underbara dagar.
Vädret? Galet hett, ja runt 30 i suggan på dagarna och 23 på nätterna. Det är tur att vår lägenhet är högt uppe, för där fläktar det alltid vilket håller modet uppe. Vi hörs!
Idag är vattnet om möjligt ännu mer turkost och med de nya badrutinerna (08.30-11.30 samt en sväng på eftermiddagen runt 16.00) så bekymrar solen mig inte det minsta. Jag har slappnat av i varenda muskel, mitt grå hår har blivit solblekt (och förvandlats till beige-grått) och min hy har blivit brun.
Vi traskar runt i vårt underbara Nice och njuter av alla dofter som slår emot oss. Nej det är inte gullviva, mandelblom, kattfot eller blå viol utan här doftar det hav, kaffe, jasmin och allehanda blomster som jag inte har en aning om vad de heter.
Må gott!
Varje klimatzon har sitt plus och minus och även om jag har lite svårt att tänka ut vad som är dåligt med syd-Frankrike så väljer jag konstigt nog värmen. Jag är rätt ljushyllt och får smörja min mig med 50 i solskydd varje dag och jag dryper av svett så där efter lunch (och då har vi ännu inte kommit in i högsäsong) MEN varje minus kan göras om till ett plus och just därför så har vi ändrat badtiderna till 08.00 – 12.00. Då är värmen perfekt och stranden är inte så packad .
På plussidan så är MATEN något alldeles fantastiskt vare sig man lagar mat hemma (ingredienserna är toppen) eller går på restaurang. Idag lunchar vi på mitt favvoställe O’ Quotidien ja jag dristar mig att kalla detta fantastiska ställe för min kvarterskrog även om den inte riktigt ligger just på min gata. Jag äter typ världens godaste lamm och Zeb en risotto med mangold. Mmm.
Vad är minus där du befinner dig? Hur kan du göra som det till ett plus?
Välkommen till en måndag, till södra Frankrike och till min semester. Idag vankar jag dessvärre smått bakis, ja jag har ännu inte kommit in i hinkandet av vatten som bör göra – och alkoholen får härja fritt i kroppen. BU!
Men det finns bot för detta med och jag börjar med alvedon, vätskeersättning och espresso. MEN det är först då vi vid 08.00 tar ett morgondopp som eländet lämnar mig. Nu ska jag lära mig något av detta och se till att använda mig av varannan-vatten-taktiken.
Vi tar oss till spinningstudion även denna dag (planen är att gå på spinning varje dag och denna dag är det Loic som tar oss med på en reda. Pga Coronan så är bara varannan cykel tillgänglig att boka och jag och Zeb hamnar långt ifrån varandra (jag i strålkastaren invid scenen/ instruktören) Jag känner mig rätt atletisk där jag super-spinner fram men då vi kommit hem så säger Zeb att jag hade sett ut som ett nära-döden-ögonblick hela passet… Tänk så man kan missta sig alltså.
PS: Sebastian alltså.
Jag lagar god salladslunch idag ska vi vänta tills 15.00 tiden innan vi traskar ner till havet, ja igår var det lite för hett för min hy och då smörjer jag ändå in mig med 50 i solskydd. Vad jag läser? Jo Bibblo-Agneta har tipsat mig om författaren M.W Craven och enligt henne ett deckar-mästerverk vid namn ”Svart sommar” Jag har dock satt igång med hans första bok i serien ”Brännaren”. Vad har ni för deckartips till mig?
Vår stad har iallafall utåt sett lagt Coronan bakom sig och staden är åter fylld med solsugna turister. Det enda som skiljer från Sveriges råd är väl att de vill att man ska han munskydd på sig i affärer.
Gymen har öppnat och på vårt cykel-gym Cyclone så får man bemanna varannan stol. Hugo (den dansanta och sångglade) tar oss idag med på 45 minuters spinning-de-luxe-pass och svetten dryper ner.
Sedan väntar stranden, väntar matlagningen, väntar balkonghänget – ja så här kommer nog min semester att fortgå. Må gott mina vänner. Amen.
Ja så står vi här nu, på vår franska balkong och blickar ut över vår andra stad Nice. Nu stundar två veckors semester som skall få fyllas av…
1: Vila
2: Bokläsning
3: Träning
4: Mat & vin
5: Kärlek
Nu kör vi!
Idag är stora teknikdagen. Vi har bokat en tekniker som ska hjälpa oss med vårt modem som strulat (fatta: Min mobil är helt död efter 40-graders-tvätten och nu inget modem till datorn = paniiik) Teknikern är (förutom 1:40 minuter sen) som befarat stressad, ilsk och helt ointresserad att hitta en språkhybrid mellan franskan och engelska. Nej han rabblar bara på supersnabbt och rynkar pannan i ilskan tjocka veck (någon borde sponsra honom med botox) Han vill in i källaren för att kolla ledningar (lyckas vi klura ut) men varken vi eller föreningen (jag springer panikartat över till huvudkontoret) har nycklar till källaren. Efter ett tag drar teknikern utan att säga något, men modemet börjar tack och lov flämta till lite fläckvis. En god start! (det gäller att tänka positivt)
Jag korresponderar med boka-direkt som idag fixar så man kan boka Sax & Maskin-klipptider på nätet (klicka här) och Tromb-Robin hjälper till med uppdatering av hemsidan. Vi tar oss sedan för projektet ”bygga modem-gömmare” och vi hittar en låda som kapas till och en bordstablett blir till fond = Äntligen/ Hatar lösa sladdar! PS: Det är Zeb som gör typ allt låd-jobb.
Men allt är inte bara teknik, nej vi möter näsan och kreatören Johan Bergelin som susar fram och tillbaka i världen med sina storsäljande parfymer 19-69. Vi bjuder honom på lunch och får provdofta på en kommande kollektion (blir sjukt sugen på doften ”Burning Palm”) och tar ikapp. Ja i ett tidigare liv så jobbad jag och Zeb för honom och skapade frisyrer till hans hårmagasin som han drev. Nej klockan är nu 17.30 och det är fortfarande 25 grader i skuggan. Jag är värd ett glas bubbel. Tack för mig!
Idag är det partystämning på stan. Ja 19/5 så inleds fas 1 (av 3) och allt öppnar upp efter Covid. Idag så får alla fik och utomhusrestauranger ha öppet fram till 19.00 och varje servering är proppfull med fransoser som längtat efter detta. Visst jag kan fundera på det här med att de har munskydd på stan då man går 10 meter från varandra, men du får ta av det som du sitter på ett fik med ryggen mot varandra. Jaja.
Väl hemma i Frankrike så ökar midjemåttet tack vare vin, bröd och paté, men idag så trixar jag till det lite för mig själv på mattan. Prova själv, vänd händerna 180 grader och testa något nytt. Skriv under kommentarer hur det gick. Kram kram.
