Ett 5 års-kalas

Nej det är ingen vanlig dag, för det det är barnbarnet Vincentos födelsedag!

Det var länge sedan man fyllde fem år, men med Vincento får man återuppleva en bit av det igen. Tankar som man tänker, det man blir glad, ledsen eller arg av. Idag har han förbjudit ja-må-han-leva-sång, ingen vet varför. Zeb trotsar förbudet och sjunger med flit så högt och så falskt han bara kan. Barnbarnet kiknar.

PS: Vincento undrar varför min mage låter så konstigt och han hänger inte riktigt med på när jag berättar att jag är allergisk mot laktos och att jag ändå proppat i mig mängder av tårtan.

PS2: Han tror att Zeb är äldre än mig. Jag älskar Vincento!

Ett norrskens-bröllop

Upp i ottan och raka spåret mot Piteå, där Zebs systerdotter gifter sig. Bruduppsättning, make-up och tre brudnäbbar hinner vi med innan lunch och sedan är det powernap en timme innan vigseln brakar igång. Runt omkring mig går kattmamman och fyra urgulliga kattungar och jag är glad att vi kan ha dörrarna öppna då jag är så katt-allergisk.
MEN lagom i kyrkan så tar allergin ut sin rätt och mina ögon blir svullna och svåra att öppna, men då har jag tur att kvinnan invid mig har allergimedicin med sig!

Efter en fin vigsen, med underbar sång (även om organisten tar i på en sångs sista vers så att man hade behövt öronkåpor) så är det dags för Zeb att steppa in som toastmaster tillsammans med brudens brors pojkvän.

Middagen blir de-luxe, ja de har beställt en buffé från Järnspisen. Lagom när dansen ska börja så sätter vi oss i bilen (och jag lovar Zeb att hålla mig vaken – vilket jag nästan håller) och styr vi hem i Norrbottensnatten som nu blivit svart. Tack Johanna och Chrisse för en makalös dag och GRATTIS till er båda!

PS: Tänk att ni fick norrsken på er bröllopsdag!

Kräftskiva i goda vänners lag

Det är dags för semester-etapp 2 och idag jobbar vi sista dagen innan det blir dags för två veckors semester. Vad passar då inte bättre än en fest för att fira detta och Malou och Kristo bjuder in oss på kräftskiva.

Solen värmer men vindarna bär med sig hälsningar av höst och vi kryper ihop och små-nubbar oss varma där i deras otroligt underbara ute-rum.

Nytt för mig detta år är ”kreolska kräftor”, ja då kräftorna blandas med potatis, chili, majs, citron osv = mycket delikat (lite åt det här hållet dvs) Vi är dryckes-ansvariga och för er som vill ha vin till era kräftor så kan jag varm rekommendera denna flaska!

Tack mina vänner för denna afton – I love you!

En klassisk barrunda

Vännen Elena fyllde 50 och vi missade hennes fest. MEN man kan fira den några helger senare med ett tema som jag inte använt mig av på en väääldigt lång tid, nämligen den att bjuda henne på en klassisk ”bar-runda”.

Vi börjar med Champagne hemma hos oss, fortsätter med mojitos på Ego. Karl August har inte bara kvällens skönaste bar, nej de bjuder oss på något syrligt jag glömt namnet på. Hemmagastronomi kommer in med en ost och skinkbricka till vår French… nånting och tappra avslutar vi vår runda på Clarion Sky Bar med Chardonnay & G&T.

Vi gjorde det! Känner jag mig yngre? Nej bara fullare. Men grattis Elena och tack Pelle & Zeb för en fantastisk afton med bästa vädret.

En magisk afton

Vissa dagar är mer magiska än andra, vissa är mega-magiska och omges av en regnbåge. Ikväll är en sådan afton.

Malou och Kristo bjuder över oss på något de kallar ”fattig-mans-kost” ja deras trädgård har svämmat över med zucchini. Väl på plats så har ett trollspö viftats och zucchinin har tillsammans med allehanda tillbehör förvandlats till en koreansk lyx–middag.

Så där sitter vi och njuter av mat, vin och vänskap. Hösten knappar in och det gäller att ta vara på tiden och på sina vänner innan mörket får fotfäste. Amen.

En sommar-pizza-fest i lagården

Det är ett förtrollat sommarvädret och Oloph och Jessique hämtar upp oss för att sätta kurs mot gamla Gammelstad. Där har Ben och Lindsey fixat en sommar-pizza-fest i sitt underbara hus och lagård och där ansluter även Eva-li och Löpar-Per. Skål!

Det gräddas otaligt många pizzor av olika slag och jag kan omöjligt kora en favorit. Kanske gorgonzola-pizzan där man sedan adderade päron? Ruccola? Ja tack!

Pizzan och rödvinet (kanske är det hela veckans party-mood?) gör att tröttheten till sist infinner sig. Jag är dock mycket glad att klockan visar sig vara 23.30 vid hemkomst och att jag inte somnat redan 22.00. Har jag blivit ung på nytt? Nej tyvärr inte..

Tack för en fantastisk kväll Ben och Lindsey – ni är underbara!