Spår av franska

Hemma i vanliga världen. Nå kanske inte hypervanlig men ändå rätt hemtam. Idag tränar vi inför helgens inspelning och Peder har fått ett tufft jobb att snabbinlära sig en ny låt som dessutom innehåller spår av franska.
Biljetterna släpps 1 advent!

Tallberg & dess motsats

Min syster Zuzette tar en bild på en moln-indränkt fullmåne på sin gård i Tallberg. Magin är total och en längtan efter landsbygd tar vid. Lite lugn och stillhet skulle sitta fint. Ändå packar jag min väska för motsatsen, ja i morgon flyger jag mot Stockholm och en konsert. Vem ska jag lyssna på undrar ni? JO – klicka här!

Barn & kultur

Dagens tema är barn & kultur och det är dags för barnbarnen att sova över. Vi börjar med en vernissage på konsthallen i Kulturens Hus. Det är Erik Thörnqvist som visar ”Make Out, Make Through” och vi får oss en underbar queer-historie-föreläsning samt få ta del av diverse objekt som han skapat runt ämnet. Utställningen pågår till den 2 februari.

Sedan är det dags att gå på Norrbottensteatern för att se på dansföreställningen ”Folk – dans och turer om figurer” Jag har tolkat namnet fel och utlovat folkdans, men så är inte fallet. Istället möts vi av tre mycket begåvade kvinnor som bjuder upp till dans. Kvällen avslutas med lördagsgodis, hämtpizza samt ett Michael Jackson-race (därav hattarna) Vincento har precis funnit King of pop och är mäkta imponerad av både baklängesgång och en hatt på sned.

PS: Det finns inget stop i mig hur mycket jag älskar mina barnbarn.

Återseenden

Det är fredag, men inte vilken fredag som helst. Det är en fredag med återseenden. Mary och Dandy som flyttat från stan möter upp på salongen för fix och sedan tar de med sig några vänner och vi går ut och äter på At:s. Förutom att maten är galet god så är sällskapet fantastiskt. Så här i efterhand, ja jag drack för mycket… Men kvällen innehöll ännu ett återseende.

På ett bord invid mig satt ingen mindre än min fysik-fröken från högstadiet. Vi har inte setts sedan dess, men hon är lika tjusig nu som då (Helen Mirren) Jag påminner henne om att då jag gick ut 9:an så bakade jag en siraps-limpa till de lärare jag tyckte allra bäst om, och min fysikfröken fick en sådan. Jag var så dålig i fysik att hon behövde liksom uppmuntran för att hon stod ut med mig. Sen hade jag inga pengar på den tiden att köpa en presen, typ en bukett. Men i mammas skafferi fanns både mjöl och sirap till förfogande för en Mió, i en tid som för länge sedan passerat – men som denna dag gjort sig påmind. Amen.