Kategori: Team Evanne
3 förtjusande block
Dagen är indelad i tre block. Block 1: Från 8 -12 så jobbar jag järnet på salongen. Block 2: från 12 – 13:30 så gör jag klart andrastämmorna till min nya sång ”Allra käresta min”. Block 3: Jag hämtar upp Amoranda och tillsammans hämtar vi ut Vincento och Frances från förskolan/ förskoleklassen och beger oss hem till dem för att HA KUL!
Vi har alltid en pedagogisk fruktstund då vi träffas. De ska gissa vilken frukt jag har med mig denna dag. Ibland får de klämma på en påse och med hjälp av formen ska de lista ut vilken frukt det är. Ibland får de fråga mig frågor som jag bara besvarar med ”ja” eller ”nej” osv. Idag kommer jag på något nytt. Se filmen!
Nu är jag åter hemma och Zeb kommer med middagen. Sedan är orken dessvärre slut (nej jag orkade inte med något gym) och kvällen tillhör soffan och ”Sveriges Mästerkock” Amen.
Familjefotografering & Tallbergspalten
Från franska Rivierans så slungas jag ut i de vita vidderna och till min barndoms by Tallberg. Med mig har jag våra söner Aidan & Armand + deras fruar och barn. Tillsammans är vi tolv personer runt matbordet som ber bordsbön och äter mors hemlagade Tallbergspalt.
Vad är då en Tallbergspalt, undrar ni? Den har både korn och vetemjöl i sig och istället för en klassisk Pitepalts rondör så har här palten mer formats som flat-earth-er tror att jorden ser ut. Fast kanske lite knubbigare…
Vi kör en familjefotografering på bron. Mor säger att det nog är sista gången hos ser oss alla tillsammans och jag är rädd att hon har rätt. ”Titta hitåt” ropar jag till barnen och försöker smattra av bilder. Bilder som blir till minnen, som lägger sig i hjärtat och där förblir för evigheternas evighet. Amen.
En dag med Tintin och kulturkoftor
Jag har spanat in väderleken och funnit att på söndagen kommer regnet. Det innebär att dagens lördags-promenad måste vara dubbelt så lång och jag tar Amoranda med på en tur till klipp-badet för en fotosession.
På vägen dit ser hon affischer om en Tintin-utställning och jag använder all min franska-kunskap till att lokalisera tillbudet. Vips så är vi där. Amoranda har följt Tintin i hela sitt liv och jag har nog slö-tittat på honom av och till. Men det är mäktigt då vi passerar dessa rum och klenoder, dessa skisser och rutor som Georges Remi (alias Hergé) skapat.
Sedan blir det shopping. Amoranda tömmer inte bara sitt konto utan även delar av mitt. Själv får jag mig EN matros-randig T-shirt medan min dotter får allt från svarta goth-kjolar till lavendelfärgade kultur-dams-koftor.
Nu är jag pank (swisha gärna) och vi lagar pasta med bacon & co till middag. Livet är gott. Jag ringer mina vänner. I Luleå har Inpuls (mitt gym) fest och på något sätt så dansar jag med dem. Ha en underbar lördagkväll mina läsare.
Små & stora utbrott
Ja då kör vi! Det är dags för en far och dotter-resa, med allt vad det kan innebära – men nu kör vi! Kan det bli komplicerat att resa med ett ”barn”? = ja visst! Kan det bli komplicerat att resa med en kvinna med autism = JA!
Det blir små och stora aggressions-utbrott för att sittplatserna på planet inte var bra, för att en parfym doftar för mycket och för att barn ljuder. Andas. Det finns goda stunder mellan utbrotten också, kom ihåg dessa. Borde jag anteckna dessa? Vi är dock framme i UNDERBARA NICE och även om ett inferno just avslutats (då hon inte tänkte bädda sin egen säng) så sitter jag på balkongen och tänker på i morgon. I morgon kommer allt att ha blivit lite mer vardag och allt kommer att gå smidigare. Är jag värd ett glas vin till? JA!
Alla Hjärtans Dag
Det är Alla Hjärtans Dag och jag bjuder ut min make på restaurang. Det blir på La Bottega där vi inte bara får toppen-mat utan också en underbar service. Grappa istället för efterrätt? Varför inte.
Jag vet inte hur många år vi fått tillsammans nu, men gifta har vi vart i 19 år och innan det..? Åren bara rullar vidare och jag är tacksam för alla år jag får med dig Zeb. Amen
På kulturhelg i Göteborg
Jag är hemma i Luleå igen efter en fullspäckad kulturhelg i Göteborg tillsammans med syster Bec. Jag har hunnit besöka henne på balettakademin (där hon är lärare) gått på en dansföreställning, gått på restaurang, på en konstutställning, på ett performance i ett sorts källarvalv, på ett boksläpp och på en fest! Som ni förstår har varje sekund varit fylld av nya upplevelser men först och främst fylld av min underbara syster Bec. I love you!
En onsdag med det stora extra
Det är onsdag med det stora extra och jag jobbar halv dag för att sedan ta Amoranda till ett Pt-pass. Hon jobbar på extra bra idag och sedan är det dags för mig att susa vidare. Vincento och Frances ska hämtas på skolan/ förskolan och sedan blir det vår klassiska fruktstund följt av måleri och bokläsning.
Ni undrar kanske vad en klassisk fruktstund kan vara och det ska jag berätta. Varje gång jag hämtar dem har jag med mig en frukt, men också en gissningstävling. Ibland får de nypa på påsen och med hjälp av formen lista ut vad det är för frukt. Ibland får de lukta sig till det hela. Idag har vi frågesporten där jag bara får säga ”ja” eller ”nej”.
”Är den röd?” frågar Vincento. Nej. ”Är den rund? frågar Frances. Nej. ”Är den grön”, ”Är den fyrkantig”, Är den gul = JA! ”Är den lång” JA! Och ja, det är bananer som serveras idag.
Tack för idag kära onsdag med det stora extra!
Det stora tabberaset i Tallberg
Det är självaste julafton och efter bastu och efter pressning av finskjorta, är det bara att traska över till syster Zuzette som bor nästgårds till mor. Där väntar inte bara hon utan även hennes man, barn och barnbarn (samt mängder av diverse djur)
Jag har ätit många måltider i mina dagar, många fantastiska – men plötsligt uppenbarar sig ett himmelskt julbord som lockar mer är gator av guld. På bordet finns allt från vildsvin till havskräftor, från abborre-paté till aladåb (etc etc – se filmen)
Tomten kommer. Hen verkar härstamma från Finland detta år vilket initialt oroar yngsta barnet i huset. Det hela löser dock upp sig och lilla Ronja kammar såklart hem en berg av paket.
Efter de Cognac-inkokta päronen men grädde, samt den hemkokta kola-såsen är det dags att rulla hem. Denna gång rullar vi inte av alkohol, nej denna gång för all mat som fick plats i magen. Jag tackar ödmjukast för det stora tabberaset i Tallberg och genom snön traskar vi sedan mot mitt barndomshem Högheden.