Och kvar finns…

Tisdag. Alla barn och barnbarn har lämnat oss och kvar finns bara minnena av denna storslagna lång-weekend. Nej men just det, det finns mer än minnen. Jag går igenom teckningarna som barnen gjort till mig. Ååå.

Min far och jag hade inte mycket gemensamt – men det var vid penslarna, kritorna som vi fann varandra. I timmar målade vi sida vid sida och trots att det inte sas så mycket så byggdes ändå något upp i den stillheten. Ett sorts band.

Jag älskar bilderna och jag älskar minnena av både far och av denna helg. Amen

Dagen då vi vinkar adjö

Idag så checkar barnen med sina familjer ut från den stora lägenheten jag hyrt åt dem vid Place Garibaldi och så samlas vi hemma hos oss. Vår lägenhet är inte stor men det är härligt hur mycket kärlek som kan husera invid varandra utan att man känner sig trängd. Vi lagar lunch åt alla och så är det redan dags, dags att följa dem till spårvagnen som tar dem dem hem till Norge/ Sverige igen.

Det blir både lite tomt och lite utrymme då de lämnat oss och jag tänker tillbaka på denna weekend som vart så sprängfylld med kärlek. Vi går ner till stranden och tar oss ett dopp vilket vi inte hunnit med tidigare i veckan. Medelhavet har visat sig var både farligt och underbart – så det är inget hav man lockar ner sina barnbarn i så där i brådrasket. Havet är kallare än då vi var där i jul, men kanske 13 grader…

Nice stad öppnar sig och trots att jag inte behöver något så shoppar jag loss och köper mig tre outfits. En sporty-Spice i rött, en klassisk 20-tals kostym i svart och så en starke-Adolph mundering i jeans och brottarlinne. Vad kan bli bättre än detta? JO ett glas rosé på balkongen (idag är det varmt!) och så en timmes powernap.

Då jag vaknar till sans så har Zeb påbörjat middagen och jag hakar på. Ikväll blir vi hemmavid och RuPauls Dragrace väntar. Som ni förstår så har vi det fantastiskt bra, och jag hoppas ni har det med!

It´s my birthday. Part 3

Det drar ihop sig mot slutet av denna familjesammankomst. Ja i morgon flyger alla hemåt åt var sitt håll medan jag och Zeb får två bonusdagar här nere på rivieran. Men i morgon är i morgon och idag är det promenad i ett galet fint väder.

När kvällen kommer så har familjen styrt upp med en överraskning. Balonger har blåsts och barn-presents-teckningarna är många och vackra. Detta är slutet på mitt 60-års-firande, etapp 3 i denna bemärkelsedag. Den innehåller även fyra rätter, fördrink och vin SAMT sällskapsspel. Bättre avslutning på att åldras kan man knappast önska sig och jag är så glad och stolt,

I år blir det hela 15 år som vi har haft denna lägenhet i Nice och jag är så tacksam för dessa år. Ja tänk att få spä på mörkaste halvåret med stålande D-vitamin. Vilken kombo alltså!

Må gott allesammans!

En kvällsbjudning med pasta

Det är lördag och idag får jag ytterligare en försenad födelsedagspresent av min man. Idag bjuder han ut hela familjen på restaurang och nästan alla samlar sig runt ett bord på Pappagallo. Tyvärr är lill-Hubere sjuk så Armand får vara hemma med honom denna kväll.

Det är en pasta-restaurang och jag äter en välsmakande ”Grilled porchetta & Polenta” som smakar lite som ”Saltimbocca”.

Tack för denna dag älskade familj. Jag älskar er