mio

Genrep – ”I dur & moll längs Vitåälven”

Musique, Qui

Denna lördag så träffas hela ensemblen för sista gången innan premiären för ett genrep. 13.00 så kör vi gång och fram till 17.00 så benar vi oss igenom varje låt, varje stämma och jag fyller i med berättelserna där mellan.

Vissa stämmor sitter som ett spett, medan andra liksom glömts bort – och vi får påminna varandra om hur det ska låta. Vi visar varandra förslag på olika scen-outfits och det liksom pirrar i magen då jag vet att det nu bara är en månad kvar.

Den 27 oktober (gör en notering) släpps albumet (Spotify etc) till denna show så att ni ska kunna bekanta er med låtarna innan föreställningen.

Jag bjuder på middag och vi öppnar vin och efter middagen så sjunger vi sångerna en gång till och gör en soft cover på oss själva. Vilken ensemble jag har. Underbart!

mio
Words

Alla dar, som vi har. Tack för stunder vi får
För minuter och timmar, år efter år.
Och en ton blir en hyllning till det som var
och en tacksamhet för det som ännu finns kvar.

Mió Evanne
mio

Skönhet & sofftips

Beauté, Couch life

Paff och superlycklig blir jag allt då jag vaknar upp och snön ligger kvar!

Det är nu sköna minus tre grader i denna hybrid av höst och vinter och Luleå har väl aldrig vart vackrare! Tack senhösten för att du lät snön ligga kvar en stund…

PS: Det är fredag och vill ni ha ett sofftips? Ja har ni sett denna spännande Netflix-serie – ”Älskade barn”?

mio

En slängkyss av Kung Bore

Beauté, Qui

Världen är helt ny då jag vaknar. Den är vit. Kung Bore har otippat kastat ut en slängkyss för att ge oss ett smakprov på vad som komma skall.

Den knarrar under fötterna då jag traskar runt min fjärd och det susar i förbryllade grenar som inte ens hunnit tappa sina blad.

Men detta ljus som fallit är blott en liten tröst, ja denna snö ska snart försvinna och ge plats för en mörkret.

Men skynda Kung Bore, kom inom kort – ja förvinterns mörker är så massiv att inte ens dubbel dos med D-vitamin räcker till att förhindra den.

Världen är helt ny då jag kommit hem. Den är vit även om skymningen för länge sedan fallit.

mio

En arla stund

C'est la vie

Jag kliver upp redan 06.00 för att gå min sedvanliga tur runt sjön. MEN något hindrar mig. Regnet. Jag vet att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder men regn är mitt värsta väder. För att utnyttja min arla stund så sätter jag mig ner och gör sådant jag skjutit framför mig. Betalar räkningar, söker bidrag för musikprojektet och viker tvätt.

Det gäller att ta vara på dagen då man liksom pikar. Jag försök inte locka med mig på något kraftansträngande efter middagen, för då vill jag bara dö en smula. Amen