En prins på promenad

Idag är första dagen jag bär min tunna täckjacka och på nåt sätt så är jag ändå lite förtjust. Vid 07.00-snåret är det dessutom egentligen dags för handske men det trotsar jag som den stora tonåring jag är. Förutom att sommaren varit den bästa i mannaminne så verkar inte hösten vilja framstå som sämre och min morgontur blir till guld och jag en prins på promenad.

Tack September.

En avslutande köttsoppa

Söndagen bjuder inte bara på vackraste vädret och vackraste modern, nej den bjuder även på godaste köttsoppan. Mor har varit ute i landet och skördat grönsaker som t.ex kålrot, morötter och palsternacka. Detta hackas i tärningar och sedan adderas älgkött. Tack för denna helg kära mor, jag längtar redan tillbaka.

Varde höst

Det är lördag och vi jobbar en kort dag, för dagen är fylld med annat jobb. Vi ska nämligen upp till Tallberg (mitt barndomshem) och göra höst. Man kan göra höst på så många sätt, men ett av dessa är att ta upp alla 1-årsplantor ur landet, skaka av dem och köra dem till komposten. Perenna-växterna ska klippas ner, kvickroten ska rensas och så ska man prata med kära mor under tiden för henne är det synd om – ja hon har fått ryggskott.

Det hela tar fem timmar att göra (inklusive kaffepaus) och sen är man öm i hela kroppen och hungrig. Vi har förberett måltiden och Traktor-Göran gör oss sällskap över en tallrik lasagne. Varde höst!

Plötsligt öron-eufori

Jag har funnit en ny bok-genre, även om jag är fullt medveten om att jag redan vid nästa bok kanske trillar tillbaka. Ja från drivor av kriminalare där kvinnor och barn mördas har jag nu gottat ner mig tillsammans med Anders Walden magnifika språkrytm och Gerhard Hoberstorfer (jag har fram till idag trott att han hette Hoberstroofer i efternamn) varma nyanserade stämma (men tänk ändå mer neutral än teatralisk) Boken heter ”Jävla karlar” och ni har kanske redan läst detta mästerverk. Men jag. Jag har just funnit den!

Jag köper lycka

Det sägs att man inte kan köpa sig lycka, jag säger ”prat” på det. Vi har köpt en ny kyl & frys och jag är så nöjd med den att jag av och till öppnar den bara för att se hur fin den verkligen är! När man får in en sådan ny mackapär i köket så får man ju också liksom rensa ut. Gamla sardinburkar får stryka med, en suspekt syltburk likaså. Jag lyfter om hyllorna i kylen så den blir funktionell och med hjälp av avklippta vintetre-kartonger skapar jag skiljeväggar i grönsakslådan. Jag blir lugn.